Skolorna uppmanas behandla tragedin

Behovet av stöd från vuxna är stort efter massakern i Norge. Det är bättre att tala om hemska saker än att sörja ensam, och nu uppmanas skolorna att ta upp terrorattackerna när skolorna börjar om två veckor.
– Barnen har läst om massakern i medierna, och de kommer att känna sig osäkra och rädda. Lärarna måste erbjuda stöd och låta dem diskutera händelserna tillsammans med en vuxen, säger Tuula Haatainen, biträdande stadsdirektör i Helsingfors.
Bland annat Helsingfors stad har uppmanat alla skolor i Helsingfors att diskutera händelserna med eleverna.
– Det är viktigt att skolorna tar upp händelserna på Utøya. Barnen återvänder från mycket olika förhållanden. Vissa har redan diskuterat händelserna med sina föräldrar, men andra känner sig kanske osäkra och ensamma, säger Haatainen.
Psykisk hälsa aktuell
I Mattlidens skola i Esbo kommer man att tala om massakern.
– Jag kommer säkert att ta upp det i morgonsamlingen, säger rektor Laila Andersson.
Efter skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki inleddes arbetet med att förbättra stödet för eleverna. Andersson har funderat mycket på hur Mattliden ska kunna stödja sina elever så bra som möjligt, och tycker att skolan kan erbjuda eleverna stöd i krissituationer.
– Vi har fördel av att vara en stor skola. Vi har skolhälsovårdare, kurator och psykolog på plats varje dag, men jag vet att det inte är så i alla skolor, säger hon.
Efter skolskjutningen i Kauhajoki presenterades förslag till åtgärder gällande de ungas psykiska hälsa. Den så kallade Kauhajokikommissionen efterlyste bland annat större resurser för hälsovården i skolorna.
En stor del av rekommendationerna har ändå inte lett till några åtgärder, och den nya regeringens sparkrav kommer knappast att leda till ökade resurser för skolhälsovården.
Andersson oroas speciellt över läget i de mindre skolorna, där det finns en kurator på plats endast några timmar i veckan. Om det inte finns tillräckligt med personal är det omöjligt att fånga upp de barn som mår dåligt och behöver hjälp.
– Det är svårt för barn som mår dåligt att själva be om hjälp. Om ingen är på plats varje dag är det dessutom svårt att hålla reda på när man kan besöka kuratorn, säger hon.
Bättre förberedda
Mycket har ändå blivit bättre sedan skolskjutningarna. Tusentals anställda vid läroinrättningar har fått säkerhetsutbildning och till exempel Mattlidens skola har förnyat sin utrymningsplan.
Andersson har dessutom varit med om ett hot mot skolan, men det visade sig vara obefogat.
– Efter hotet lärde jag mig mycket. Vi har diskuterat med kollegerna vad som gjordes rätt, och vad som kunde ha gjorts bättre, säger hon.
På de krishanteringskurser som Andersson har varit på har hon lärt sig att man inte får vara rädd för att be om hjälp från till exempel andra skolor. Det som kurserna däremot inte har behandlat är de sociala mediernas makt.
– Efter hotet insåg jag att information sprider sig som en löpeld via sociala medier. Det är omöjligt att stoppa rykten, säger hon. Att högerextremism har blivit vardagsmat på internet är också otäckt.
Sociala medier kan ändå vara till nytta. Kommunförbundets plan för handlandet i krissituationer uppmanar lärare att använda till exempel Twitter när det krisar till sig.
– Vi har anställda som är aktiva på Facebook och på IRC-galleriet, och kan på så sätt sprida information via sociala nätverk. Twitter har jag inte bekantat mig med tillräckligt för att kunna använda i en krissituation, säger Andersson.