Riksdagen tvistar om byskolor och tillväxt

Det var knappt så oppositionen kunde hålla tillbaka tårarna då den målade upp glesbygdens dystra framtid då riksdagen debatterade regeringsprogrammet på tisdagen.

– Valresultatet berättar att folket ville ha förändring. Det får det. Det blir ett slut på omsorgen om hela Finland, alla finländare och alla regioner. I stället får vi stängda hälsocentraler, nedlagda läroinrättningar och döende kyrkbyar på en igenvuxen landsbygd, häcklade Centerns gruppordförande Kimmo Tiilikainen i partiets gruppanförande.

Och inte nog med det. Regeringsprogrammet är en mager kompromiss som saknar effektiva åtgärder för ny tillväxt och ökad sysselsättning, som skär på fel ställen och som försämrar de offentliga tjänsterna.

– Också jag har kallat den här regeringen för Katainens vänsterregering. I några frågor lyckades ni, bästa politiska vänster. Ni lyckades sänka kreativiteten, incitamenten för företagande och tillväxtmöjligheterna. Men då man ser närmare på programmet förtjänar regeringen inte ens att kallas vänster. Då vänsterpartierna fick smaka maktens sötma började ni med att skära en miljard från de offentliga tjänsternas finansiering, sade Tiilikainen.

"Ingen ändring i EU-politiken"

Också Sannfinländarna var särskilt bekymrade över kommunernas ekonomiska trångmål, men hittade ändå också några positiva drag i det nya programmet – goda ting som knappast ändå kommer att förverkligas. Och EU-politiken blir lika hopplös som förr, förutspår Sannfinländarna.

– I regeringsprogrammet konstaterar man att regeringen förhåller sig allvarligt till medborgarnas kritik mot Europeiska unionen. Om det verkligen stämde skulle regeringen säkert ändra på Finlands EU-politik på något sätt. Det sker ändå inte, och Sannfinländarna förutspår att Finland fortsätter som EU:s mönsterelev också under den här regeringen, sade gruppordförande Pirkko Ruohonen-Lerner.

För regeringspartierna är sitsen i debatten lite obekväm. Det skulle gälla att försvara det färska programmet och koalitionen, samtidigt som man måste lyfta den egna svansen och på något vis få fram att vore det inte för att man var tvungen att kompromissa skulle programmet minsann se ännu bättre ut. I det läget gör man dygd av nödvändigheten – eller riktar uppmärksamheten på oppositionen.

– Olika koalitioner gör olika politik. Samlingspartiets riksdagsgrupp försöker inte ens låtsas att programmet till alla delar är fullständigt i linje med våra åsikter. Ansvarsfullhet är ändå att kunna komma överens med andra partier och beakta också deras synpunkter, sade Samlingspartiets gruppordförande Jan Vapaavuori.

Sammankallar arbetsmarknadsorganisationerna

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) undrade var oppositionens krismedvetenhet blev av i kritiken av regeringens åtgärder.

– Krismedvetenheten saknas helt i Sannfinländarnas grupptal, och detsamma gäller Centerns. Ni har en lång lista på sådant vi inte borde göra, men ingenting om vad vi borde göra. Tyvärr har vi ett tråkigt arv från den förra regeringen som ökat skuldsättningen, och nu måste vi försöka vända den ökade skuldsättningen och satsa på att få ned arbetslösheten för att få ekonomin på fötter.
För att få ekonomin på bättre köl mer bestående trots en försämrad försörjningskvot nämner statsminister Jyrki Katainen två åtgärder framför andra.

– Viktigast är att förlänga arbetskarriärerna och reformera kommunstrukturen. Syftet med reformen är att trygga invånarnas tillgång till service. När det gäller arbetskarriärerna behövs åtgärder i alla skeden. Här har arbetsmarknadsorganisationerna en viktig roll, och jag kommer att sammankalla dem i augusti för att tillsammans svara på utmaningarna i ekonomin, sade Katainen.