Skuldsanering allt mer sannolikt

Tiotusentals rasande greker protesterade i går utanför parlamentet i Aten mot premiärminister George Papandreous nya drakoniska sparprogram. Ett sparprogram som är villkoret för att IMF och EU ska fortsätta ge Greklands ekonomi mun-mot-mun-andning men som samtidigt hotar kväva det sista hoppet om att grekerna någonsin ska ta sig ur sitt skuldträsk.
– Trist för grekernas del att det här inte räcker, utan det krävs en ny omgång sparåtgärder nästa år, och nästa år, och nästa år, säger Nordeas chefsekonom i Danmark Anders Madzen till Hbl.

EU och IMF kräver snabbare tag av Grekland när det gäller ekonomiska reformer och sparåtgärder. Men grekerna protesterar vilt. I går erbjöd sig Papandreous att avgå och föreslog en nationell samlingsregering.

– Grekland behöver strukturella reformer för att komma på fötter igen, men grekerna är urleda och den politiska viljan börjar tryta, säger Madzen.

EU-länderna oense

Paradoxen: Grekland måste ytterligare kapa sina utgifter och höja skatterna för att minska sitt offentliga underskott, men sparåtgärderna kväver den ekonomiska tillväxten och gör att grekerna kanske aldrig kommer på fötter igen. Utan ekonomisk tillväxt kan Grekland inte betala sina skulder, utan EU och IMF måste fortsätta att skjuta till stödlån.

– Grekland kommer fortfarande att ha jättestora skulder om två tre år och frågan är vad vi gör sedan, säger Madzen.
I förrgår debatterade EU:s finansministrar ett nytt hundramiljardersstödpaket till Grekland ända in på natten. De gör ett nytt försök på söndag att lösa meningsskiljaktigheterna om bland annat den privata sektorns ansvar.

– De måste komma överens, annars är det katastrof, säger JP Morgan Chases chefsekonom i Europa David Mackie till Bloomberg News.

Bankkollaps hotar

Hittills har EU-politikerna till varje pris skjutit ifrån sig alla spekulationer om att omstrukturera Greklands lån. Det skulle innebära att euroländernas och eurobankernas miljardlån till Grekland skulle skrivas ned – med jätteförluster och kanhända en ny bankkris som följd.

– Om vi inte kan undvika en skuldsanering måste EU-länderna vara beredda att finansiera hela Greklands ekonomi, säger Franska centralbankens chef Christian Noyer enligt Wall Street Journal.

Utöver de grekiska bankerna äger franska och tyska banker buntvis med grekiska statsobligationer. Som en reflektion av de franska bankernas exponering mot den grekiska krisekonomin placerade kreditvärderingsinstitutet Moody’s de franska bankjättarna Credit Agricole, BNP Paribas och Société Générale på observationslistan för en eventuell sänkning av kreditvärdigheten. En skuldsanering kan leda till en ny bankkris.

Förlängda lånetider

Ett lindrigare alternativ som fortfarande går ut på att sparka den tomma läskburken framför sig i stället för att plocka upp den och slänga den i soptunnan är att förlänga lånetiderna på Greklands statsobligationer. Förslaget som ursprungligen lades fram av Tyskland kritiseras av ECB-folk.

– Det är inte värt riskerna, säger den förmodade blivande europeiska centralbankschefen Mario Draghi enligt Financial Times.

Tysklands plan går ut på att förlänga lånetiderna med sju år. Men det kan kosta euroländerna ytterligare 20 miljarder euro att förse de grekiska bankerna med nödkapital, rapporterar Financial Times.

Skjuter på problemet

Felet med Tysklands plan: Greklands skulder försvinner ingenstans. Det lugnar kanske situationen för tillfället och minskar risken för att skuldkrisen sprider sig till andra euroländer, men löser inte Greklands problem. Förr eller senare kan Grekland tvingas omstrukturera sin lån.

– Det kan hända att vi bara skjuter problemen på framtiden och om två år står vi inför samma situation, säger Anders Madzen.

– Då kanske vi tvingas till en skuldsanering trots allt.