Lyly behåller FFC-tyglarna i ytterliga fem år

Lauri Lyly, som på tisdagen omvaldes som FFC:s ordförande, antog att löntagarorganisationernas strategier fortsättningsvis står i överensstämmelse med den politiska och ekonomiska utvecklingen.

Enligt Lyly kräver situationen ändå rejäla satsningar av alla parter. Enligt honom har några betydande arbetslivsreformer inte uppnåtts sedan den inkomstpolitiska eran.

– Någon omfattande, större arbetslivsreform har inte åstadkommits sedan år 2007.

Det har heller inte fattats några beslut om pensionsreformer.

– Om den nya regeringen är aktivare än den gamla då det gäller att anpassa arbetsmarknaden och den ekonomiska politiken till varandra ger det möjlighet att lösa problemen.

Mer lobbyverksamhet

Frågan om samgång mellan de fackliga centralorganisationerna förefaller inte framskrida, trots att det var meningen att FFC skulle ta upp frågan på kongressen. Det är Akava och FTFC som har torpederat projekten.

FFC har dock samma ståndpunkt som tidigare. I likhet med de övriga organisationerna tänker fackcentralen rikta in sig på lobbyverksamhet.

– Vår roll som inflytelserikt expertorgan kommer att öka i betydelse, väntade sig Lyly.

Också Tuire Santamäki-Vuori, ordförande för FFC:s fullmäktige, framhöll att organisationen måste ta fler initiativ och reagera snabbt på förändringar.

– Vi måste i tid identifiera de förändringar och korrigeringar som behövs i arbetslivet för att rätta till problemen med korttidsjobb och andra atypiska anställningar.

Lyly framhöll att FFC fortsättningsvis är en organisation som grundar sig på två- och trepartssamarbete.

Matti Huutola (VF), som återvaldes som FFC:s vice ordförande, väntade sig påtryckningar från arbetsgivarorganisationernas sida. Enligt honom har man ännu inte löst frågan hur man på företagsnivå ska kunna komma överens om arbetsvillkoren utan att arbetstagarparten är representerad.

Han antog att också FFC måste dra upp nya riktlinjer.

– Många av våra fackförbund saknar möjligheter att föra lokala förhandlingar.