Rashygien förekom ända in på 60-talet

-I de nordiska länderna betraktades rashygien som ett socialt reformprogram, sade professorn i allmän historia Marjatta Hietala vid Vetenskapsdagarna.

Steriliseringslagarna tilllämpades i vårt land bland annat på brottslingar, förståndshandikappade och till och med på människor som vuxit upp i skolhem. I Finland godkändes steriliseringslagen av 1935 med stor majoritet. Bara drygt tio vänsterledamöter röstade emot.

-Under perioden 1935-1970 steriliserades mer än 7 500 människor av rashygieniska, 43 000 av medicinska, drygt 3 000 av sociala och ett par hundra av andra orsaker. Merparten av de steriliserade var kvinnor, av vilka en del redan hade utomäktenskapliga barn, sade Hietala.

Anhängarna av rashygien, eugenik, befarade att mänskligheten skulle förfalla. De var rädda för att folk med "sämre" arvsanlag skulle föröka sig obegränsat medan nativiteten inom de högre samhällsklasserna tycktes sjunka.

I många länder fungerade ända sedan 1920-talet forskningsinstitut för rashygien. Till exempel i Sverige grundades ett sådant 1921 och i Tyskland 1927.

Också i Finland planerade man 1942 att grunda en rashygienisk institution i anslutning till anatomiska institutionen vid Helsingfors universitet. Man ville utreda de finskbesläktade folkens rasanlag och göra upp ett register över de ärftligt sjuka. Dessutom ville man ge människor råd vid valet av rätt äkta hälft.

-De tyska krigsframgångarnas vändning till det sämre stoppade institutionens verksamhet, säger Hietala.

I Finland förlitade man sig inom rashygienen på experter, intelligenstest och tvillingforskning. I sina ekonomiska trångmål var kommunerna också, enligt Hietala, redo att föreslå steriliseringar av fattighusinvånarna.

FNB-HBL