Väinö Tanner får inte upprättelse

Det var en mycket besviken Ilkka Tanner, 63, som i går tog del av Högsta domstolens beslut.

- Jag är inte ett dugg överraskad. Att finlandiseringen gäller också domarkåren var bara att vänta. Men jag hade hoppats på att rättvisa ändå skulle skipas.

- Högsta domstolen borde prioritera att lagar följs och inte acceptera politiska domar, säger Ilkka Tanner.

För honom är det en principsak att försöka rentvå farfar Väinö som 1946 dömdes till fem och ett halvt års fängelse för att ha "bidragit till fortsättningskriget och motsatt sig fred".

- Om en domstol begått fel efter påtryckning från främmande makt borde Högsta domstolen kunna korrigera felet i efterhand.

- Men att principerna för en rättsstat inte följs är lätt att förstå, politikerna som i dag leder landet är de samma som hade makten under 1970-talets värsta finlandiseringstid. Spelreglerna de följer är de samma som på den tiden.

Inte befogenheter

Ett exempel på det är, enligt Ilkka Tanner, att han var den enda ättlingen till de nio dömda krigsförbrytarna som anhöll om upprättelse i HD.

- Till exempel Risto Rytis anhöriga sade att de inte vill ta upp processen på nytt. Konstigt, tycker jag, Ryti var ju den som behandlades mest orättvist och fick den hårdaste domen.

Högsta domstolen motiverar sitt beslut att inte ta upp fallet Väinö Tanner till ny behandling med att lagen om krigsansvar som stiftades 1945 inte gav de åtalade rätt att överklaga domarna till Högsta domstolen.

- Därmed har HD inte befogenhet att ta upp fallen till ny behandling.

Högsta domstolen understryker att lagen 1945 stred mot många grundläggande juridiska principer.

- Lagen om bestraffning av de krigsansvariga som stiftades i grundlagsenlig ordning visar att en bred majoritet i riksdagen ändå ansåg processen så viktig att centrala principer för rättskyddet frångicks.

- Eftersom krigsansvarighetsprocessen har en så exceptionell bakgrund finns inte anledning att i efterhand granska lagen i enlighet med lagar och regler som tillämpas under normala förhållanden, skriver HD.

Till Strasbourg

Ilkka Tanners advokat Kari Silvennoinen överväger att föra fallet vidare till Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg.

- Jag anser det mycket märkligt om HD:s tolkning att centrala juridiska principer inte behöver följas under "exceptionella förhållanden" blir i kraft.

- Det betyder i praktiken att så snart undantagsförhållanden råder så kan man grunda en specialdomstol och avkunna politiska domar utan kontroll och möjlighet till rättvisa.

Kari Silvennoinen påminner om att krigsansvarighetsprocessen inte behöver förbli ett unikt fall.

- Ingen vet vart världen är på väg, men alla vet att det är främst i extrema situationer som de värsta övergreppen mot rättsskyddet och rättsstaten görs. Det låter orimligt att vi inte har en beredskap att korrigera fel.

- Betyder det att medborgarna inte i alla situationer kan räkna med "fair trial"? Jag tror att människorättsdomstolen i Strasbourg kan ha en annan syn på den saken än HD.

STAFFAN BRUUN

09-1253 325, staffan.bruun@hbl.fi