Ny lag banar väg för genmodifiering

Genom en GMO-fri turné denna vecka vill motståndarna till genmodifierad odling av växter sprida upplysning och väcka debatt om genmanipulerad odling på jordbruken i Finland.

– Vi vänder oss till både jordbrukare och den breda allmänheten, säger Elisa Niemi, en av de frivilliga som sedan början av året har varit involverad i planeringen av kampanjen som i går inleddes i Isnäs. I dag står Tusby i turen, sedan bär det av till Forssa och Tammerfors.

I programmet ingår både en dokumentär och föreläsningar om ekonomiska, miljö- och hälsoaspekter samt besök på jordbruk som sysslar med ekologisk odling.

Ny lag

Saken är aktuell, eftersom regeringens förslag till en lag om produktion av genetiskt modifierade växter samt om samexistens mellan genetiskt modifierade grödor, konventionellt och ekologiskt jordbruk är på remissrunda. I höst kommer det upp i riksdagen.

I lagförslaget har man benat ut ansvarsfrågor och vem som ska ersätta eventuella skador. Mindre uppmärksamhet har ägnats frågor som gäller till exempel buffertzoner mellan genmodifierade växter och växter som odlas traditionellt eller ekologiskt.

– Det beror på att växter är olika. Vi kommer senare att noga slå fast buffertzonens storlek för varje växt, säger överinspektör Hannu Miettinen vid jord- och skogsbruksministeriet.

Raps känsligare än potatis

Agrolog Hannes Tuohiniitty, en av de drivande krafterna bakom veckans turné, säger att eventuella skador inte kan mätas enbart i pengar.

– Till exempel i Kanada kan man inte överhuvudtaget längre producera raps som inte är genmodifierad, eftersom den väldigt lätt bladas med icke genmodifierade växter. Genmodifierad odling har också lett till att det har uppkommit nya ogräsarter som bekämpningsmedel inte biter på. Det är svårare att ur ekosystemet avlägsna skadliga gener än skador som orsakas av till exempel kemikalier.

Överinspektör Jyrki Pitkäjärvi på miljöministeriet har ännu inte läst hela lagförslaget men bekräftar att den med ryps besläktade rapsen är speciellt känslig.

– Med till exempel potatisen förhåller det sig annorlunda, där kan en buffert på några meter räcka till, säger han.

Men risken för sammanblandning kan inte elimineras helt ens i det fallet, konstateras det i regeringens proposition.

Väljer GMO-fritt

I en undersökning om finländarnas attityder när det gäller genmodifierade livsmedel visade det sig att en klar majoritet inte vill ha dem. Att en lag om samexistens mellan olika odlingsformer ändå har utarbetats bottnar enligt Miettinen i EU-kommissionens rekommendation.

EU godkänner inte ett kategoriskt förbud mot genmodifierad odling.

– Men det är skäl att komma i håg att varje ansökan om tillstånd för GMO då det gäller foder, livsmedel eller odling avgörs skilt för sig, säger enhetschef Marita Aalto vid jord- och skogsbruksministeriet.

I det lagförslag som regeringen har lagt fram sägs det uttryckligen att tillstånd kan beviljas enbart för genmodifierade arter som enligt EU inte är skadliga för hälsan. Kritikerna påpekar dock att mycket få studier av hälsoeffekter på människor eller djur har gjorts men att man redan har en rad indikationer på möjliga problem med bland annat celltillväxt, immunsystem och vitala organ.

YRSA GRÜNE

09-1253 224, yrsa.grune@hbl.fi

Fakta: Vad betyder GMO?

-   Förkortningen GMO betyder genmodifierad organism.
-   En GMO är en växt, ett djur eller en mikroorganism som fått sina gener artificiellt förändrande av människan.
-   I livsmedel är det än så länge bara genmodifierade växter som är aktuella, men forskning pågår med att också ta fram genmodifierade djur.
-   Genmodifiering är ingen exakt teknik. Den medför alltid förändringar i den modifierade organismens naturliga genuppsättning.
-   Läs mera: www.gmovapaa.fi, www.gmofri.se, www.bioteknikcentrum.com, www.gmo-compass.org, www.boreal.fi