Rikssprängningen 1808 firas i två år

I ett och ett halvt år arrangeras olika slags begivenheter och jippon i både Finland och Sverige. Dels för att minnas de 600 gemensamma åren och blicka framåt, men framför allt i Finland också för att fira den nationalitetskänsla som växte upp på 1800-talet och gjorde självständigheten möjlig drygt 100 år senare. Också Sverige förändrades i grunden efter nederlaget 1809.

Historiedagarna i Lahtis tjuvstartar den 9 februari i år med en svensk temadag om kriget 1808-1809. Det första egentliga 200-årsminnet infaller den 21 februari då exakt 200 år förflutit sedan den ryska hären gick över gränsen i Abborrfors utanför Lovisa och startade kriget - utan krigsförklaring, vilket retade svenska kungen Gustav IV Adolf mest.

De två jubileumsåren avslutas den 17 september 2009 på 200-årsdagen av freden i Fredrikshamn. Under ett och ett halvt år kommer de historiska milstolparna att dugga tätt.

Svenska hären vinner segrar i Siikajoki och Revolax i april och går till motoffensiv. Sveaborg kapitulerar i maj. Kriget avgörs i september med svenskarnas nederlag i Oravais. Men ännu i oktober vinner den svenska armén en sista seger på finsk mark, vid Koljonvirta där Sven Dufva ensam stoppar ryssarna på Virta bro, om man får tro J.L. Runeberg och hans Fänrik Ståls sägner.

Kungen avsätts

Armén går i vinterläger i Torneå för att gå till offensiv följande vår. Av planerna blir ingenting då halva hären dör av svält, köld och sjukdomar. I stället marscherar ryssarna in i Sverige och intar Åland och Gotland. I norr når man Kalixälven, tretusen ryska soldater går över Kvarken och intar Umeå medan Kulnevs kosacker landstiger i Grisslehamn och hotar Stockholm.

I mars 1809 avsätts kung Gustav IV Adolf och Rysslands tsar Alexander I sammankallar samtidigt till lantdag i Borgå där han "upphöjer Finland till nationernas antal" och lovar respektera de gamla gustavianska lagarna.

I augusti 1809 avgörs det sista slaget i Sävar i Västerbotten. Efter det ingås fred. Det är tsar Alexander som dikterar villkoren och drar den nya gränsen tvärs genom det som en gång var det stora svenska riket. Av medlidande med den svenska förhandlingsdelegationen vars ordförande Curt von Stedingk plötsligt insjuknar dras gränsen inte vid Kalixälven som planerat, utan vid Torneå och Muonio älvar.

Den 8 oktober på Umeås torg tar general Georg Carl von Döbeln farväl av de finska soldaterna som för sista gången utkämpat ett slag i den svenska armén och nu återvänder hem till den östra rikshalvan som blivit det ryska storfurstendömet Finland.

Så ser de viktigaste händelserna ut i skeendet som nu ska återskapas i det kollektiva minnet. Under de kommande månaderna kommer otaliga seminarier och möten att ordnas. Experterna kommer att följa hären och samlas i Oravais, Idensalmi (Koljonvirta) och Sävar när 200-årsdagarna infaller.

Utställningar öppnas både på Nationalmuseet i Helsingfors och Livrustkammaren i Stockholm. Man planerar också en gemensam temadag om 1808-1809 för samtliga svenska och finska skolor. Hösten 1808 arrangeras föreläsningsserier både i Helsingfors och Uppsala universitet. Finlands regering firar minnet av senatens första möte i september 1809 i Åbo.

Hbl kommer att uppmärksamma jubileet de kommande 19 månaderna med intervjuer, reportage och historiska återblickar. Samt bevakning av en del av alla de jippon som ordnas.

STAFFAN BRUUN

09-1253 325, staffan.bruun@hbl.fi