Eurokrisen hot mot de minsta

Den krassa ekonomin slår hårt mot de europeiska minoritetstidningarna. Många av tidningarna överlever tack vare särskilda statsstöd, men tuffa sparkurer slår som vanligt hårt mot de små.

I Tyskland minskas det kulturella stödet till sorberna nästa år och resultatet är att minoritetens enda dagstidning är hotad. När den sorbiska delegationen uppvaktade Angela Merkel för att upplysa henne om konsekvenserna möttes de av vänliga ord men inga löften om förändring. Hon berömde dock deras trevliga folkdanser.

I Italien är det ännu värre. Stödet till den slovenska minoritetstidningen slaktas med 40 procent och konsekvenserna är ödesdigra. Antalet sidor skärs ned, journalister sägs upp och läsarna protesterar. Att vända sig till Slovenien är inte heller en lösning. Slovenien lär vara nästa Grekland.

Inte helt överraskande är läget dramatiskt också i Spanien. Trots att Baskien relativt sett klarar sig bättre än övriga Spanien är situationen dyster för den baskiskspråkiga dagstidningen Berria. Stödet minskar, annonsörerna stänger kranarna och prenumeranternas pengar är slut.

När nöden är stor tenderar även kreativiteten att öka. Berria har startat en baskisk folkrörelse för att samla in pengar. Tidningen har anlitat stora kulturpersonligheter i en kampanj för att stödja minoriteten. Betala automatiskt 10 euro i månaden för att rädda tidningen, med modell från exempelvis Amnesty International eller Röda Korset. Hittills har 4 500 personer gått med i kampanjen, vilket betyder ett tillskott i kassan på ungefär en halv miljon årligen.

I veckan nåddes vi av nyheten om att Åbolands taltidningsförening som ger ut Åbo Underrättelser för synskadade får minskade anslag. Konsekvensen är att minoriteten bland minoriteten troligen får mindre tidningsinnehåll nästa år. Kanske den baskiska insamlingsmodellen kunde vara en lösning?