Mindre utrymme för böckerna på Akademen
Akademiska bokhandeln krymper och byter skepnad i slutet av mars. För att få rum för alla böcker ska man ställa fram fler bokhyllor. På Alvar Aalto-sällskapet visar man förståelse för förnyelsen samtidigt som man säger att läget inte är optimalt.
För några år sedan skulle dåvarande ägaren till Akademiska bokhandeln, Stockmann göra en totalrenovering i butiken och meningen var att göra sig av med Alvar Aaltos ursprungliga inredning. Aalto har skapat både interiören och själva fastigheten i hörnet av Norra esplanaden och Centralgatan.
Planerna stötte på massivt motstånd, bokhandelns kundkrets, museifolket och arkitektkåren reagerade starkt, och Stockmann retirerade. I dag är byggnaden och interiören kulturmärkt men ändå är ingrepp att vänta.
När Stockmanns sålde Akademiska bokhandeln till svenska Bonnier Books var det businessen med böcker som bytte ägare. Bonnier blir hyresgäst och ska verka i den ursprungliga bokhandeln.
Det betyder att varken tredje våningens "hylla" som ramar in ljusgården eller källaren ingår i bokhandeln. Utrymmet blir därmed mindre än tidigare och för att få plats med ett minst lika brett utbud som förr behövs fler bokhyllor.
Nya hyllor i mindre butik
Meningen är att förnya hyllorna utmed väggarna och placera högre och mer tätt ställda hyllor på var sin sida om midskeppet, atriumgården. I ljusgården ska man bevara de nuvarande låga och breda bokskeppen som ger fri sikt över hela bokhandeln, men också här ska man lägga till nytt mellan gammalt.
– Vi ska ha samma urval på mindre yta. Ambitionen är att förnya konceptet och göra det enklare att såväl hitta som handla böcker, säger Akademiska bokhandelns vd Bo Holmberg vid Bonnier Books. Holmberg säger att bokhandeln går in för sex avdelningar.
– Pocket, skönlitteratur, facklitteratur, litteratur för studenter, barnböcker och en avdelning för papper och kontor.
Viktigt bevara öppenhet
På Alvar Aalto-stiftelsen säger arkitekten Jonas Malmberg att det viktiga är att bokhandeln bevarar den fria sikten och öppenheten så att rummet, atriumgården behåller känslan av en dalsänka.
Han och forskaren Mikko Lindqvist vid Helsingfors stadsmuseum har samarbetat med Bonniers i planeringen och ger Bonnier Books en eloge för att notera önskemål.
– Men jag tror inte Bonniers har fattat vilken känsla folk har för bokhandeln. Ur vår synvinkel är planerna inte optimala men å andra sidan är vi glada att bokhandeln över huvud taget finns kvar. Byggnaden och den fasta interiören är kulturmärkta men det finns inga bestämmelser som säger att man måste bevara lösöret, det vill säga till exempel bokskeppen. Café Aalto som är inredd med autentiska Aaltomöbler, som förr stod i kafé Colombia i Järnhuset, blir ju kvar och det kan man också glädjas åt, säger Malmberg.
Enligt Malmberg finns det ingen exakt dokumentation på vem som ritat lösöret i bokhandeln, men det troliga är att både Aalto och Stockmanns eget ritkontor har medverkat till utformningen.
Han påpekar också att den aktuella renoveringen inte är alls lika radikal och omfattande som hotet mot Akademiska bokhandeln för några år sedan.
Akademiska bokhandeln förnyar samtliga enheter, och först ut är butiken i Jumbo, sedan är det dags för enheten i Åbo och den 10 mars öppnar Östra centrums boklåda i nytt format.
Flaggskeppet, Bokhuset vid Norra esplanaden, får nya hyllor och möblerar om kring påsk. Den 31 mars är omställningen genomförd.
– Projektet är planerat så att ingen enhet behöver hålla stängt, säger Holmberg och tillägger att Akademiska bokhandeln tar åter i bruk sin signaturfärg, grönt.