Rätt till dagvård hett ämne i Esbo
I Esbo vill nämnden Svenska rum begränsa den subjektiva rätten till dagvård, vilket är enligt regeringens vilja, men mot Esbo stads utbildningsnämnds linje. SFP:s partiordförande Carl Haglund är förvånad.
I fredags skickade partiordförande Carl Haglund, ut ett brev till samtliga SFP-fullmäktigeledamöter i landet där han uppmanade att hitta lösningar för att inte begränsa den subjektiva dagvårdsrätten. Brevet gav ingen effekt i Esbo där nämnden Svenska rum på sitt möte röstade för regeringens förslag med rösterna 6–5 medan en röstade blankt. Av SFP:s medlemmar i nämnden röstade 3 emot en begränsning av dagvård, medan en SFP-ledamot röstade för en begränsning.
– Jag är besviken över nämndens beslut. I vår riksdagsgrupp står vi enhälligt bakom alla barns rätt till småbarnsfostran. Jag vill ändå understryka att varje SFP-medlem i nämnder och fullmäktigen får agera enligt sin egen övertygelse och inte enligt vad partiordföranden säger, konstaterar Haglund.
Enligt regeringens lagändring skulle barn till föräldrar som är arbetslösa ha rätt till dagvård bara 20 timmar i veckan, det vill säga bara hälften av den tiden som andra barn har rätt till. Det här gäller också barn till föräldrar som är vårdlediga och hemma med ett yngre syskon.
– Innehållet i brevet var att vi i SFP ska agera för att inte den grundläggande rättigheten naggas i kanterna. Även om det är spartider så är förslaget ingen garanti för att man sparar pengar. Därför bör man undvika att bolla med barn hit och dit eftersom kriterierna förändras för barn att få heldagsvård om en förälder blir arbetslös. Vi ska inte ha ett system där barn stämplas på grund av att deras föräldrar är arbetslösa, säger Haglund.
Katarina Hellsten-Palomäki röstade för att begränsa den subjektiva rätten till dagvård i Esbo. Hon medger att beslutet var svårt.
– Man har redan en längre tid diskuterat en platsgaranti på daghem, vilket i praktiken innebär att ett barn ska ha rätt till en plats när den återvänt till dagis efter att ha varit hemma med en arbetslös eller vårdledig förälder. Det här har varit svårt att förverkliga eftersom det inte funnits några buffertzoner i antalet barn på daghem.
Enligt henne förutsätter den nya lagen att man tar i bruk en platsgaranti, vilket betyder att det måste finnas buffertzoner på daghem.
– När garantin inte funnits har föräldrar "suttit" på dagisplatser så att de varit hemma med sina yngre barn och haft äldre barn på dagis för att behålla platser. Med förändringen skulle man kunna råda bot på det här och samtidigt skapa förutsättningar för ett system med platsgaranti.
Hellsten-Palomäki påpekar också att det finns många barn som skulle föredra att vara hemma med föräldrar.
– Vi har kommit till en punkt där vi måste skära ner på service. Då måste man fundera var man ska spara. På grund av att den nya lagen också har tagit i beaktande barn med särbehov så känns det som om den här inbesparingen inte åsamkar någon större skada, säger Hellsten-Palomäki.