Grannar kritiska till nya Ärtholmen
Tiotals miljoner för ett nytt nationellt seglingscentrum eller utveckla befintliga kajer och arrangemang i Havshamnen? Stadsplaneringskontoret vill lugna ner debatten.
– Det är överdimensionerat.
Det säger kommodor Tapio Lehtinen om den senaste gestaltningen av Ärtholmen i södra Helsingfors.
Det är endast några rejäla stenkast från Skifferholmen och Helsingfors Segelsällskap HSS till udden där staden ville bygga ett stort helikoptercenter. Den planen slopades i maj 2013. Nu har flaskposten fört in ett nytt utkast till delgeneralplan (HBL 4.1.2016) och också det möter kritik.
Helikopterbullret är borta men det planerade seglingscentret och gästhamnen skulle sträcka sig nästan lika långt ut i farleden och sundet vid östra Rönnskär som ”helikopterplattan” skulle ha gjort. Hur gick det till?
Samma år som Helsingforspolitikerna krävde en ny beredning av den då aktuella Ärtholmsplanen satt en grupp idrottshöjdare och funderade på viktiga idrottsanläggningar. Ett seglingscenter på Ärtholmen nämndes. Det är naturligt. Målsättningen för olympiska kommittén och paraplyorganisationen Segling och båtsport i Finland är framgång i OS.
- Ärtholmen och Munkholmen har med tiden förvandlats från varvs- och industriområde till det som nu ska bli ett bostadsområde för upp till 6 000 invånare.
- Den förra Ärtholmsplanen slopades för att den var alltför dyr och omfattade utfyllnadsarbeten som politikerna inte gillade.
- Också det nya förslaget möter kritik, av delvis samma orsaker som den förra.
Av beslutsunderlaget framgår att det aktuella förslaget till delgeneralplan för Ärtholmen är åtminstone delvis format av diskussioner mellan Nyländska jaktklubben NJK och tjänstemän vid stadsplaneringskontoret och på idrottsverket. Utbyggnaden av metrobanan hotar NJK:s tillvaro på Björkholmen och då är Ärtholmen ett alternativ för NJK.
Seglingscentret beräknas kosta närmare 60 miljoner euro. Vem som ska betala är oklart.
Utveckla det som finns
Också SFP:s Marcus Rantala (SFP) undrar om seglingscentret har rätt dimensioner. Han var med och gjorde tummen ned för den förra Ärtholmsplanen i stadsstyrelsen.
– Det är i allas intresse att seglingssporten kan utvecklas. Men förhoppningsvis går det att göra utan att förstöra farleder och i samarbete med alla aktörer, säger Marcus Rantala.
På Skifferholmen visar Tapio Lehtinen upp Helsingfors Segelsällskap HSS planer på ombyggnad och utvidgning. Kajer, vågbrytare och tävlingsbanor i samarbete med staden, hoppas Lehtinen.
– Jag kan inte omfatta tanken på ett enda stort seglingscenter. Vem har önskat det? Det är som att säga till störtloppsåkare att nu får ni er nya superskidlift men vi smäller upp den mitt i backen. Åk någon annanstans, till exempel i skogen på andra sidan fjället. Det seglas överallt i det här landet och vi har tidigare nått stora framgångar internationellt. Varför inte utveckla det som redan finns till en bråkdel av kostnaderna? säger Lehtinen.
HSS, SPS och andra får tycka till redan i dag. Staden har kallat planerare och segelsällskapen till ett gemensamt möte.
Politikerna tycker till
En sak som kanske inte tillräckligt tydligt lyfts fram i debatten är farleden som löper strax söder om Ärtholmens udde. Den är en slags kustens motorväg i öst-västlig riktning med omfattande trafik. Trafikverket (en statlig myndighet) som övervakar farlederna har sedan 2009 påpekat att farleden bör beaktas i planeringen av Ärtholmen.
– Vi har ett möte med byggnadskontoret i slutet på januari. Syftet är att diskutera planeringsläget, säger farledsenhetens chef Simo Kerkelä vid Trafikverket.
På stadsplaneringskontoret vill projektchef Matti Kaijansinkko tona ned diskussionen.
– Det är en grund farled och vi kan flytta på den, säger han och understryker att staden ser på Havshamnen som en helhet.
Matti Kaijansinkko är medveten om kritiken mot och frågorna kring den nya delgeneralplanen. Enligt honom finns inga anslag för vare sig det ena eller det andra. Seglingscentret är aktuellt om Finland beviljas ett världsmästerskap i kappsegling. Kanske finansiärerna dyker upp då. Detsamma gäller småbåtshamnen. Den byggs, om den byggs, på 2020-talet.
Politikerna i stadsplaneringsnämnden behandlar delgeneralplanen för Ärtholmen på tisdag. Då får tjänstemännen höra om förslaget är överdimensionerat.
– Vanligtvis är det så att vågbrytare måste byggas i havet, säger Matti Kaijansinkko.