Segling, sjöläge och boende är framtiden för Ärtholmen
Bassängerna är borta, invånarna långt fler och i stället för helikopterplatta längst ute på udden bygger man ett seglingscenter som håller internationella mått. Mycket är nytt i den senaste planen för nya Ärtholmen.
Två små holmar, Ärtholmen och Munkholmen i sydvästra Helsingfors har genom utfyllnad och ombyggnad förvandlats från skärgård och fiskarhemman till varvs- och industriområde och nu går udden mot en ny framtid som bostadsområde med sjöläge.
Planeringen av Ärtholmen har pågått ungefär ett decennium och projektet har levt enligt såväl finansiell verklighet som önskemål från politiker. I januari tar stadsplaneringsnämnden ställning till den nyaste planen, och siktet är att byggandet kan komma i gång ungefär samtidigt som vi går över i 2020-talet.
Sedan den senaste vändan i planeringen har området gestaltats på nytt. I ett tidigare skede, 2013, ingick till exempel tre djupa bassänger som skulle kantas av bostadshus, och så skulle ett helikopterfält ståta längst ute på en nybyggd udde.
– De tre bassängerna stötte på krassa ekonomiska realiteter. Det blir väldig dyrt att bygga bassänger så nu tänker vi park i stället. Det betyder att grönområdena på Ärtholmen blir större, samtidigt som den långa östra stranden får allt tydligare prägel av fritid och rekreation, säger områdets stadsplaneringsarkitekt Jari Huhtaniemi. Östra Ärtholmen blir samtidigt den sista förlängningen av strandstråket som startar i Brunnsparken.
Det mest omstridda förslaget i den tidigare planen, helikopterfältet för bland annat Tallinntrafiken, är helt ur spel.
– Stadsstyrelsen beslöt för några år sedan att man avstår från helikopterplattan, och remitterade Ärtholmen för ny beredning. Därmed uppstår inget flygbuller och det betyder å sin sida att man kan planera mera bostäder på området, säger Huhtaniemi.
Där man tidigare ritade in bostäder för 5 100 Ärtholmsbor är siffran nu uppe i 6 000, och det är rejält över siffran för till exempel Skatudden, som till stora delar också är utfyllnadsområde och som tidigare kännetecknats av träruckel, hamn, skeppsvarv, kaserner och vattenflygplats tills Malm öppnade 1936.
I och med att flygtrafiken inte längre är aktuell satsar man stort på seglingscentret som ska svara på de krav som till exempel OS-kommittén ställer. Båthamnen, som även har bryggor för fritidsbåtar och verksamheter kring båtservice och båtattiraljer, ingärdas av vågbrytare, och till karaktären av sjöliv bidrar tre kajer för kryssningsfartyg. I dag har Ärtholmen två kajer men utanför den nya vågbrytaren får en tredje plats.
– Och för att den södra udden på Ärtholmen ska te sig attraktiv ur både stadsbornas och kryssningsturisternas synvinkel är tanken att någonting i stil med förra sommarens kluster av strandkrogar ska få plats intill seglingscentret, säger Huhtaniemi och tillägger att det populära konceptet i regi av Sedu Koskinen fortsätter och utvidgas redan sommaren 2016.
– Ärtholmens udde är dessutom idealisk för kappsegling för publiken kan följa med tävlingar från stranden.
I planen ingår en förlängning av spårvagnslinje 6, som i det första skedet går från Bulevarden till Docksgatan och senare runt Eirastranden och ut på udden av Ärtholmen. Skeppsvarvet lämnar Ärtholmen men fortsätter på Munkholmen och så ska statens spannmålsförråd, Munkholmens industrihus och Fords gamla bilfabrik stå kvar.
– Fords byggnad ska kulturmärkas, och har potential att utvecklas till något som påminner om Kabelfabriken och bli ett samlande kulturhus i området. Så länge staten förvarar spannmål i silon står den kvar, och Munkholmens industrihus ska också i framtiden ha olika företag och företagare.
I det här skedet dryftar man delgeneralplanen, sedan kommer detaljplanen och så ska varvsverksamheter maka på sig till Munkholmen innan byggarbetena som både betyder utfyllnad och schaktning kommer i gång. Arbetet på den tredje kajplatsen för kryssningsfartyg ska dock inledas redan i sommar.
Det dröjer förmodligen till 2030 innan hela Ärtholmen är färdigbyggd.