Husgrannar i strid om sista stallet i Helsingfors
Det drygt 100 år gamla stallet i Rödbergen ska stå kvar och renoveras för boende. Så planerade stallets ägare, husbolaget Ajurien Asunto. Men grannar i samma kvarter kräver 700 000 euro i servitut.
Året var 1963 då en av de sista hästkarlarna och åkarna i Helsingfors ledde ut Pekko från stallet inne på gården vid Rödbergsgatan 16. Sedan har stallet fungerat som kall lagerbyggnad, och av olika orsaker har byggnaden inte rivits, inte sanerats till döds eller ens förvandlats till trendigt reklamkontor eller litet boutiquehotell.
Stallet tillhör husbolaget Ajurien Asunto som kontaktade Helsingfors stad för några år sedan med förslag om ändring av detaljplanen så att man kan bygga om stallet för boende. Husbolaget, som ville riva stallet för ett par decennier sedan, engagerade arkitektbyrån JKMM för att göra upp en plan som bevarar atmosfären och betydande delar av originalet samtidigt som man renoverar för boende.
I den nya detaljplanen, som stadsstyrelsen behandlade i måndags, kulturmärker man stallet med högsta möjliga status, sr1 och ger tomten ökad byggrätt för boende, det vill säga öppnar för möjligheten att bygga bostäder i stallet.
- Rödbergsgatan 16 uppfördes 1906 som bostadshus för hästkarlar och åkare, och stallet är lika gammalt.
- På den tiden var grannskapet ett gytter av trähus och Rödbergen en utpräglad arbetarstadsdel.
- 1963 ledde den sista åkaren ut hästen Pekko från stallet.
- Stallet är i originalskick
– Husbolaget har för avsikt att sälja byggrätten i stallet. Eftersom stallet ligger som på en bricka mitt i kvarteret omgivet av många bostadshus och eftersom kostnaderna för att bygga om ett kulturmärkt stall är höga kan vi inte räkna med några enorma intäkter från försäljningen, säger husbolagets styrelseordförande Juha Takkunen.
Det mest värdefulla i stallet är, utöver själva byggnaden, den öppna ljusgården som delar upp huset i två flyglar och ramperna som leder upp till spiltorna på andra våningen. För att få ljusintag i bostäder i den södra flygeln behöver man öppna fönster i väggen mot gården vid Sjömansgatan 33 respektive 35. Ritningarna gestaltar långsmala snedställda fönster som ska skydda mot insyn från båda hållen men på Sjömansgatans sida anser husbolagen att öppningarna kränker integriteten och sänker värdet på bostäderna.
Som servitut, som är en ersättning för en inskränkning i fastighetsägarens egendom, kräver de två husbolagen på Sjömansgatan sammanlagt 700 000 euro, en summa som Juha Takkunen beskriver som fullkomligt orimlig.
– Ta bort en nolla så kan vi diskutera frågan. Men kravet på 700 000 leder i praktiken till att vi måste skrinlägga alla planer och så står vi där med ett kulturmärkt stall som inte har någon funktion eller användning, säger Takkunen och uttrycker en önskan om att Helsingfors stad kan påverka utgången i konflikten.
Disponenten för Sjömansgatan 33, Ilkka Euramaa har en hel del åsikter om grannen på Rödbergsgatans sida men meddelar att varken han eller någon annan i husbolaget kommenterar planerna. På Sjömansgatan 35 är däremot husbolagets styrelseordförande Mikko Pöri villig att diskutera problematiken, och bekräftar att husbolagen vill ha inalles 700 000 i servitut.
– I sig är fönstren mot vår gård inte det avgörande problemet, utan inställningen från Rödbergsgatans sida. Man har inte presenterat någon konkret projektplan på hur bygget sker, hur ombyggnaden påverkar vårt vardagsliv i praktiken och inte redogjort för när arbetena görs. För att kunna bygga förvandlas vår gård till en byggplats, och vi har ingen information om detta heller, säger Pöri och efterlyser ett möte där man dryftar nytta och olägenheter ur samtliga parters synvinkel.
Pöri säger att hans husbolag har bett om en utredning och information för att kunna dryfta ärendet på bolagsstämman.
– I september 2013 kom svaret från Rödbergsgatan, och enligt det skulle man komma med material och kallelse till möte, men det är två år sedan och vi har inte hört ett ord, säger Pöri.
I fastighetskontorets utlåtande om ombyggnaden av stallet sägs att den nya användningen inte leder till sådan värdestegring av tomten att man skulle förutsätta förhandlingar om ekonomisk ersättning till staden. Byggnadstillsynsverkets chef Lauri Jääskeläinen konstaterar för sin del att servitut kan vara kinkiga frågor som avgörs i tingsrätten, men samtidigt tycker han att summan på 700 000 euro känns anmärkningsvärt stor.
– Det är viktigt att stallet bevaras, och det är fint att husbolaget är med på noterna. För ungefär 20 år sedan ville husbolaget riva stallet men då fick projektet inte grönt ljus av Helsingfors stad, säger Jääskeläinen. Byggnadstillsynsverket är den instans som värnar om stadsbilden och beviljar bygglov i Helsingfors.