Franskt-japanskt. Nicolas Moreau och Hiroku Kusunoki tog första priset på 100 000 euro i arkitekttävlingen för ett Guggenheimmuseum i Helsingfors. Även om det kanske aldrig blir verklighet är segern en fjäder i hatten. Tävlingen avgjordes i juni.

Aldrig helt tyst kring Guggenheim

Tommy Pohjola

Publicerad: 18.12.2015 05.30

Ämnesord

Dela

Verktyg

Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

Tystnaden kring Guggenheimmuseet betyder inte att det verkligen är tyst.

Direktionen för Helsingfors hamn diskuterade på torsdagskvällen museets placering i Södra hamnen. Som HBL berättat är läget knepigt då museet ska stå där långtradarna kör in och ut i hamnen. Fortfarande saknas realistiska planer för hur konsthallens entré och gårdsplan kan kombineras med bullriga godstransporter.

Detta klarnar kanske på våren när stadsstyrelsen får ta del av uppdaterade nytto- och kostnadskalkyler. På sommaren hette det att rapporten blir klar på hösten men så är det inte. Statens medverkan är fortfarande det stora frågetecknet. Hittills har det inte funnits pengar för ett Guggenheimmuseum i statskassan.

Bakgrund

Kan kosta 200 miljoner

Stadshuset är i ett pressat läge. Det gäller att utveckla hamnfunktionerna inklusive godstransporterna som går genom centrum och trygga turismnäringen samt bygga en stad för invånarna. Det förra ger pengar för det senare.
Staten och staden förväntas tillsammans punga ut med minst 100, kanske närmare 200 miljoner euro för bygget, plus årliga driftskostnader på flera miljoner.

Hamndirektionen är positiv till Guggenheim eller något liknande projekt. Dels är magasinsterminalen i uselt skick (och kan rivas), dels är långtradarparkeringen där museet delvis skulle stå underutnyttjad. Utrymme finns, alltså.

Direktionen betonar vikten av fiffiga trafikarrangemang. En kritisk punkt är tryggandet av långtradarnas inkörsport vid Södra kajen och att alla kajplatserna behövs. Ett museum skulle öka all slags trafik i och kring hamnen och direktionen undrar också hur alltsammans ska gå ihop.

Vitaminspruta?

Biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen som svarar för kultur och bildningsade till Helsingin Sanomat i oktober att hon tror att museet är lönsamt för både staden och staten. Några siffror ville hon inte avslöja. Enligt den senaste opinionsundersökningen som Yle gjorde har motståndet i stadsfullmäktige vuxit. HBL har förgäves försökt nå Viljanen för en kommentar.

Stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki (Saml) har öppet flaggat för Guggenheim och uppmanat till lugn och eftertanke.

Det var stadsstyrelsen som år 2012 sade nej till Guggenheim. Enligt Rauhamäki ska stadsfullmäktige, som är stadens högsta beslutande organ, få bestämma över "en så stor och betydelsefull investering".

Hotell- och restaurangbranschen berättade i juni att medlemsföretagen stöder Guggenheim med 2,8 miljoner. Enligt Ari Tolppanen förutsätter en större tillväxt "något annat av Helsingfors". I juni betecknade han Guggenheimmuseet som årtusendets chans. Tolppanen är styrelseordförande i Kämp Group och styrelsemedlem i Capman.

Tommy Pohjola

Ta kontakt Flera artiklar av Tommy Pohjola

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.

Det är inte tillåtet att:

hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
använda svordomar och obscena ord.
kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
göra reklam.
länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
använda osakliga användarnamn (signaturer).

Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.

Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.

Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.

Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.