Alla inkomstklasser i stadens bostäder
Fler än ett av fem hushåll i Helsingfors stads hyresbostäder har högre inkomster än medianinkomsten.
I snitt får hushållen i stadens Ara-hyresbostäder en årlig hyressubvention på 4 500 euro, visar en färsk rapport som gjorts av forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, Vatt, och Finlands Bank. Totalt blir det ungefär 150 miljoner euro om året, eller lika mycket som Helsingforsborna lyfter i allmänt bostadsstöd och bostadsstödet för pensionärer.
Också i de högsta inkomstdecilerna finns de som drar nytta av den här inkomstöverföringen, även om största delen är låginkomsttagare. Av hushållen i stadens hyresbostäder hör 22 procent till den hälft av befolkningen som har de högsta inkomsterna.
Någon eurogräns för den här indelningen vill forskarna ändå inte yppa, eftersom inkomstnivån är en syntes av nettoinkomster, inkomstöverföringar och "konsumentenheter" – alltså en ekvation av dem som bor i hushållet.
Och utgiften är förstås teoretisk – det handlar om skillnaden i hyresnivå på den fria marknaden och i stadens hyresbostäder, eller den inkomst som staden skulle kunna få om bostäderna hyrdes ut till marknadspris.
Att det är dyrt att bo i Helsingfors också med en medelinkomst duger inte som orsak till att stadens hyresbostäder bebos också av hushåll med goda inkomster, anser specialforskare Tuukka Saarimaa vid Vatt.
– Det handlar ändå om en inkomstöverföring från de andra stadsborna, som i sin tur ökar trycket på skatterna. I princip hade ju staden kunnat hyra ut de här bostäderna till marknadspris och använt pengarna till något annat, till exempel utbildning. Men eftersom det här är en indirekt utgift syns den inte som en utgiftspost bland andra, säger Saarimaa.
Vem som helst har ändå inte tillträde till stadens hyresbostäder. Köerna är långa och det gäller att ta sig igenom behovsprövningens nålsöga.
– Tidigare fanns inkomstgränser, men de slopades för ett tiotal år sedan så det finns ingen entydig regel. Inkomsterna är bara en del i behovsprövningen. Och har man en gång flyttat in kan man inte bli utslängd även om inkomsterna kan ha stigit rejält sedan man fick bostaden.
Enligt forskarna fungerar inte heller målet att blanda olika socialgrupper som orsak till att låta hushåll med goda inkomster bo i stadens hyresbostäder. I en jämförelse mellan låginkomsttagare i stadens hyresbostäder och låginkomsttagare i hyresbostäder på den fria marknaden placerar sig de som bor i stadens bostäder i hus och områden med klart lägre inkomst- och utbildningsnivå.