
Flyktingförläggningar upprör med dålig avloppsrening
Dåligt renat avlopp från nyöppnade flyktingförläggningar i Nyland har sysselsatt miljömyndigheterna de senaste månaderna. Invånare är arga över att miljöproblemet förringas och de stämplas som rasister. I Siikajärvi i Esbo blir bråket polissak.
Överinspektör Ari Kangas vid Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland, NTM, har de senaste månaderna varit fullt sysselsatt med att svara på mejl, tala i telefon och reda ut helheter för upprörda invånare som bor granne med flyktingförläggningar med dålig avloppsrening.
Flyktingförläggningarna i Evitskog och Aavaranta i Kyrkslätt, Hopeaniemi i Vichtis och Siikajärvi i Esbo har alla likartade problem. Men det är förläggningen i Siikajärvi vars verksamhet drivs av Luona Oy som kan bli föremål för en utredning av polisen.
– Eftersom anläggningen fungerat i strid med miljölovet ber vi sannolikt polisen utreda saken, säger Kangas.
Anläggningen i K-institutets före detta fastighet i Siikajärvi togs i bruk i början av oktober.
- Grundvattenområdet i Siikajärvi nämns särskilt i Esbo stads skyddsplan för grundvattenområden.
- Det omnämns som förstklassigt och är som sådant viktigt som vattentäkt för dricksvatten.
- Bland annat flyktingförläggningen har sin borrbrunn här.
- I sluttningen ovanför brunnen skedde ett omfattande oljeläckage 2014 och platsen kontrolleras regelbundet.
- I skyddsplanen för grundvattenområdet värnar man om att inte avloppsvatten, renat vatten eller gråvatten sugs upp i grundvattenområdet.
- Bristfällig vattenrening och markabsorbering ses som en risk för grundvattnets kvalitet.
– Man började inkvarteringen den 3 oktober men märkte först den 6 oktober att reningsverket måste tas i bruk. Under nästan hela oktober rann avloppet orenat ut i en avsättningsbrunn och vatten rann vidare ut i dammen efter reningsverket, förklarar Kangas.
Vattenprover från den första dammen efter reningsverket har visat att vattnet är av dålig kvalitet. Men prover från sjön Heinäslampi dit vattnet rinner vidare genom bäckar och dammar har enligt Kangas inte visat dålig vattenkvalitet.
– Ur vår synvinkel är det alldeles klart att man gjort fel, säger Kangas.
Har NTM-centralen övervakat det här dåligt?
– Naturligtvis kan man säga att vi borde ha varit där liksom på andra ställen som vi övervakar. Det är sedan en annan sak om vi har möjlighet till det, säger Kangas. Nu fungerar reningsverket så gott som normalt och avloppsvatten samt fast massa transporteras bort varje vecka med tankbil.
Underdimensionerad
Reningsanläggningen har ett dimensioneringstal på 130. Men fastigheten inkvarterar 320 personer av vilka 80 är barn. Nu har det byggts en by av containers där man ska inkvartera ännu fler. Vattenreningsfrågan är tillsvidare olöst men avloppsledningen från containerbyn har dragits till det gamla reningsverket.
– Ur vår synvinkel kan man inte leda avloppsvattnet från containrarna till reningsverket, då överskrids kapaciteten, säger Kangas.
NTM centralen har inte fått något alternativt förslag.
Christina Lund har jobbat vid K-institutet där flyktingförläggningen nu är inhyst. Hon är en av byborna som är gramse på myndigheter och politiker som stämplat invånarna i Siikajärvi som rasister. Byborna upplever att de inte tagits på allvar då de påtalat riskerna med dålig avloppsrening.
– Vi vill bara att allt ska gå rätt till och att vi som bor här och våra nya grannar ska ha det bra, säger Lund.
Byborna är oroliga för att bakterier från det dåligt fungerande reningsverket ska förstöra folks dricksvatten. Fastigheterna i byn har alla egen brunn. Diskussionen om vattenfrågan har varit eldfängd och har gått het i en sluten diskussionsgrupp på Facebook.
Det är inte bara vattnet som upprör. Byborna har varit i kontakt med alla myndigheter och svaret är alltid att allt är ok. Byborna har tappat tron på myndigheterna för de har fakta som de själva tagit fram och har talat med egna experter.
Den eldfängda situationen har bland annat lett till en polisanmälan och en skrivelse om administrativt tvång som sänts till NTM-centralen där byborna kräver att inkvarteringen avbryts, tills vattenreningen fungerar så som lagen förutsätter. Man kräver att avloppsvattnet inte får rinna ut i naturen utan körs bort och att avloppsvattnet inte leds till reningsverket från containrarna. Man påpekar att reningsverket ligger i ett första klassens grundvattenområde.
Fungerar bra nu
Fastighetsdirektör Marko Sivula vid Luona Oy berättar att reningsverket fungerar utmärkt. Tillsammans med servicechefen för Avalon Nordic, Veli-Pekka Korkiakoski som sköter reningsverket, öppnar de dörrarna och visar anläggningen.
Sivula medger att allt inte fungerade från början men hänvisar till ett mänskligt misstag. Flyktingförläggningen öppnades på mycket kort varsel. På fredagen fick han veta det och på söndagen flyttade asylsökande in.
– Vi hade två dagar på oss att städa och rekrytera folk, det var alldeles galet. Jag förstår bybor som flyttat hit för att bo i en vacker natur. Då vi inte har kunnat ge ordentlig information från början har de blivit misstänksamma. Men nu har vi haft möten och suttit kring samma bord och det har klargjort mycket. I fortsättningen kommer vi att informera regelbundet, säger Sivula.
När reningsverket först togs i bruk fungerade inte den biologiska reningen. Nu fungerar den och Veli-Pekka Korkiakoski visar att det renade vattnet som runnit genom anläggningen är klart. Det är det vatten som rinner vidare ut i bassängerna.
– Man säger att vi manipulerar proverna, men det stämmer inte, säger Korkiakoski.
Enligt Marko Sivula tyder allt på att Luona Oy inte får byggnadslov för containerbyn eftersom reningsverket inte har den kapacitet som krävs.
– Vi utreder nu olika alternativ för hur avloppsvattnet ska hanteras tillsammans med NTM-centralen.