Borgå blir klimatsmartare med flis i Tolkis
Borgå är en av de kommuner som siktar på att minska sina koldioxidutsläpp radikalt. En knapp handfull projekt är nu listade.
Ett öronbedövande vinande och brummande gör konversationen svår på kraftverket i Tolkis. Varmt är det också, över trettio grader på översta våningen trettio meter upp. Biokraftverket är en av stadens kronjuveler, en modern anläggning som beskrivs som klimatsmart.
Majoriteten av energin produceras med förnyelsebart, i första hand flis av olika sorter.
- I Hinku-projektet samverkar företag, invånare och experter med idéer och åtgärder för att motverka utsläpp av växthusgaser.
- På borga.fi/hinku kan man rapportera exempelvis byte från olje- eller direkt elvärme till jord- eller fjärrvärme eller installation av luftvärmepumpar.
- Skaftkärrs energisnåla bostadsområde är ett rapporterat projekt. Borgå stad ansvarar.
- Tolkis nya biokraftverk. Borgå Energi har investerat.
- Försök med elbuss i Borgå. Staden, Veolia, Siemens, Trafikverket m.fl. är ansvariga.
- Vindkraftverk på 3 kilowatt, plus solkraftverk på 980 watt. Privatperson i Jackarby.
Det är också ett av de tre projekt som staden rapporterat i listan på framgångar i Hinku-projektet. Hinku (hiilineutraali kunta, kolneutral kommun) är nätverket för kommuner som vill bli koldioxidneutrala på sikt.
Men Tolkiskraftverket är inte det enda man satsat på, och därför får Borgå sin stund i rampljuset när världen samlas till klimatmöte i Paris.
Borgå har varit föregångare i och med det nya bostadsområdet Skaftkärr där man försöker komma åt utsläppsfrågor via vettig stadsplanering. Området har väckt intresse, och nu får man chansen att visa upp planerna på ett globalt forum.
Bägge ingår i Borgås bidrag till Hinku där staden gick med 2014. Här har 27 kommuner förbundit sig att minska på koldioxidutsläppen med 80 procent från 2007 års nivå fram till 2030.
Privatpersoner och företag
Biträdande stadsdirektör Fredrik von Schoultz är djupt engagerad i miljöfrågor just nu. Han är precis hemkommen från ett möte med riksdagens miljöutskott.
von Schoultz, som basar över projektet, säger att man förvisso satte upp ett likadant klimatmål i staden redan tidigare. När arbetet sammanföll med Hinku så kändes det naturligt att delta också där.
– Vi vet att världen förändras. Målet är en lösning där uppvärmningen i världen begränsas till två grader. Det är nog inte möjligt. Men kanske tre.
von Schoultz tror att det inte räcker med statligt arbete om man på riktigt ska göra något åt saken. Där spelar kommunerna, och i förlängningen Hinku, en stor roll.
– Vi kommer närmare medborgarna. Dessutom har kommunerna fortfarande stor verksamhet med fastigheter och transporter. Plus att vi har möjlighet att komma åt frågan via planering.
Inom Hinku är det inte bara kommunen som listar vad man gör för att komma åt problemet. Också företag och privatpersoner kan delta, även om ganska få Borgåbor sannolikt ens vet att möjligheten finns. Hittills har en privatperson listat sitt projekt, medan de tre övriga är kopplade till kommunen.
Värme och boende
På biokraftverket i Tolkis visar driftsmästare Kaj Kulju jättehögarna med flis, det som också gör det hela miljövänligt.
Helheten består av två enheter, där det nya kraftverket stod klart 2013 till en kostnad av omkring 50 miljoner euro. Han förklarar hur flisen går från en fuktig och rykande skogsdoftande hög till fjärrvärme i hela Borgå.
– Vi bränner allt från skogsflis till restprodukter från kaffefabriker och sågar. Majoriteten av energin kommer alltså från förnyelsebara källor.
När det blir kallare än minus sju grader bränner man förvisso också biogas, men det sker rent fysiskt på annat ställe.
– I praktiken handlar det ändå om naturgas. Borgå energi har köpt certifikat på biogas som finns i samma rör som naturgasen som härstammar från Ryssland.
I det andra stora projektet, Skaftkärr, har tomterna ännu inte riktigt gått åt. De första tjugo har överlåtits, medan ytterligare tjugo är reserverade.
Tanken är hur som helst att rätt planering minskar utsläppen med trettio procent. Fredrik von Schoultz säger att det ska lyckas genom tre processer: energisnåla byggnader, hur folk bor i dem och genom att redan i byggskedet planera hur man bygger.
– En viktig aspekt är också att husen är friska och trivsamma.
Ett led i det är också att dela ut tomterna på hösten så att köparna kan börja bygga först på våren. Det tillåter staden att planera huset tillsammans med köparna.
– Vi försöker ge aha-upplevelser och få dem att satsa mer på planeringen redan innan de köper huspaket, allt för att spara i det långa loppet.
Också ett annat bostadsområde ska komma med på listan. Meningen är att låta börja bygga på Alexandersbågen på västra åstranden, och här gick man in för att sköta offertrundan på ett nytt sätt. I stället för att sälja byggrätten till högst bjudande satte man ett fast pris.
– Vi vände på steken. Den som kan bygga med bästa kvalitén och med det lägsta koldioxidavtrycket till det priset skulle få byggrätten. Den som vann ger ett avtryck som är mycket lägre än motsvarande projekt i Finland.
Trumfkort för staden
von Schoultz tror också att en miljömedveten kommun är trumfkort när man lockar nya invånare. Han nämner att en medlem av miljöutskottet påpekade att vi nu har den första generationen som har ett helhetsgrepp om klimatförändringen, som faktiskt förstår vad man kan göra för att bromsa upp.
– Det kommer att synas som ett större medvetande. Jag tror också att kommuner som tänker på de här frågorna känns mera lockande.
Också privatpersoner är välkomna att rapportera om sina projekt i Hinkus databas, men i och med att bara en rapporterat om sitt vindkraftverk och sina solpaneler så verkar inte Borgåborna veta om det.
von Schoultz medger att marknadsföringen ännu inte varit den bästa.
– Det är viktigt att ropa ut det när folk hittar lösningar som fungerar. Det är därför viktigt att få folk att stiga fram och rapportera i mappen. Det stimulerar vidare engagemang.