Föräldrar: "Kafkaaktig process kring skolnätet"
Förslaget om en Centrumskola är ändå snäppet bättre än utbildningsverkets förslag, om man frågar föräldrarna.
I utbildningsverkets förslag till revidering av skolnätet i södra distriktet flyttar sexorna till Norsens skolhus från nästa höst. Men i det förslag som sektionens ordförande Veronica Hertzberg nu lagt fram slås Cygnaeus och Kronohagens skolor ihop med Norsens högstadium, och femmorna och sexorna flyttar in i Norsens skolhus.
– Om en av farhågorna med utbildningsverkets förslag var att sexorna är för små för att flytta ihop med högstadiet vet jag inte om det blir så mycket bättre om femmorna också flyttar. Men det som är positivt är att Cygnaeus kan fortsätta med systemet med sammansatta klasser också i femman och sexan, om bägge klasserna flyttar. För barnen i de andra skolorna som hade fått lång skolväg är det här förslaget också bättre, säger Jörgen Westerling, som är ordförande för Hem och Skola-föreningen i Cygnaeus lågstadieskola.
Allra helst skulle Westerling ändå se att de förslag Cygnaeus direktion kommit med skulle utredas i grunden. Direktionen föreslår att Norsens lediga kvadratmetrar fylls med temporära funktioner, som förskola och eftis. Det här har avfärdats av politiker och tjänstemän som dyrt och opraktiskt.
– Jag kan inte förstå att Cygnaeus förslag bara avfärdats med en handviftning. Det finns mycket som tyder på att Norsens skolhus kommer att bli fullt om ett antal år även om man inte flyttar någon. Man kan inte bara säga att det här inte går.
Westerling får medhåll av föräldern Marianne Saarikko Janson, som också har barn i Cygnaeus. Westerling och Saarikko Janson är inte imponerade av processen.
– Den känns Kafkaaktig. Att staden lovar information som aldrig kommer, att förslag släpps precis inför semestertider, att det infotillfälle som hållits hölls precis då tiden för respons gick ut. Det känns inte som om tjänstemännen vill ha alternativ, säger Saarikko Janson.
Hon tycker också det är flagrant att ingen expertis tillfrågats om barnens välmående.
– Föräldrarna avfärdas bara som hysteriska. Men att jämföra lågstadiet med högstadiet är som att jämföra en liten by med en storstad. Man behöver inte vara hysterisk för att se att utgångspunkten blir en helt annan.
Lärare oroliga
I Kronohagens lågstadieskola har man dragit en viss suck av lättnad över att B-alternativet, som hade gått ut på att flytta in hela skolan i Norsen, inte längre är på tapeten. Men varken alternativ A eller C övertygar.
– Här finns redan ett administrativt samarbete mellan lågstadierna, så det är inget nytt. Men det dagliga arbetet är en annan sak. Var finns barnen och lärarna? Jag förstår inte riktigt varför det skulle vara bättre att flytta på både femmorna och sexorna, säger Kronohagens direktionsordförande Peter Bergström, som ändå tycker det är positivt att nya förslag diskuteras.
De sektionsmedlemmar som besökt skolorna vittnar om en oro särskilt bland klasslärarna. På Finlands svenska lärarförbund har man ingen statistik över hur många av klasslärarna som läst ett långt biämne som ger dem högstadiebehörighet, men förbundsordföranden Christer Holmlund säger att det främst gäller dem som utexaminerats nyligen.
– Visst kan här finnas en kulturskillnad, och bland klasslärarna en oro över om ämneslärarna kommer att ta över deras timmar. Enhetsskolan är en bra modell, men då borde alla enheter finnas på samma campus. Handlar det om en enhetsskola i teorin kan det vara svårt att få det att fungera i praktiken, säger Holmlund.