Skatten höjs inte i Helsingfors

Helsingfors stad investerar 680 miljoner euro under 2016 i nya stadsdelar som Fiskehamnen, Busholmen och Kronbergsstranden samtidigt som man satsar i enskilda projekt som det nya centrumbiblioteket, som blir färdigt 2018. Till exempel kostar arbetet med gator, parker och intrastruktur i enbart Fiskehamnen 80 miljoner euro under nästa år. 

Dessutom fortsätter man bygga och investera i områden som Kungseken, Hongasmossa, Björkholmen, Mellersta Böle och Alpbyn samt Nordsjö och på sikt i Östersundom. I Östersundom handlar det ändå än så länge mest om att förbereda en ny generalplan samt att köpa upp mark som är relevant för framtida byggplatser på området. 

Enskilda projekt som tangerar tusenstals svenskspråkiga helsingforsare är renoveringarna av både Arbis och Svenska normallyceum. I Norsen reparerar man som bäst och under nästa år, medan Arbis stänger hösten 2016 och öppnar åter först ett år senare. Arbetet med att grundligt reparera Dagmarsgatans hus kostar 9,6 miljoner euro, och är ändå en relativt anspråkslös satsning i jämförelse med att man till exempel renoverar yrkesinstituten i Kasåker respektive på Industrigatan för sammanlagt drygt 80 miljoner euro. 

Andra betydande investeringar görs i nya metrovagnar, nya spårvagnar och nya spårnät. Nästa år börjar till exempel spårvagn 5 trafikera, och den ska köra mellan järnvägsstationen och Skatuddens färjterminal.

Investeringarna är en följd av strategiprogrammet som stadsfullmäktige har slagit fast och som utgår från att man stimulerar ekonomin i staden genom att satsa trots att Finland befinner sig i ett svårt läge på grund av långsamt tillväxt som beror på svag konkurrenskraft och minskad export.

– Principen är att man inte gör betydande nedskärningar, säger budgetchef Matti Malinen.

Helsingfors stad balanserar 2016 med en budget där de totala utgifterna ökar med 1,1 procent och stiger till 4,7 miljarder euro. Den obestridligt största utgiftsposten är social- och hälsovården som kostar 2,1 miljarder euro och står för 46 procent av utgifterna. Utbildningsverket som står bakom grundskolor och gymnasier samt yrkesskolor står för 675 miljoner euro eller 14 procent av utgifterna medan barndagvårdens utgifter är 378 miljoner euro och utkomststödets 177 miljoner euro.

Samtidigt är intäkterna från skatter, statsandelar, hyror, avgifter, försäljning av fastigheter och annan försäljning jämte både fastighets- och samfundsskatt 4,9 miljarder.

Kommunalskatten betingar 2,5 miljarder euro, och är en ökning på 2 procent bland annat tack vare inflyttningen. Skattesatsen hålls vid årets nivå, 18,5 procent. 

Helt utan att uppta lån klarar staden sig inte, och man räknar med att lyfta 458 miljoner i nya lån. Räknat per invånare stiger skulden till 3 400 euro från årets 2 794 euro per person. 

Budgetförslaget behandlas i stadsstyrelsen i början av november, och så ska stadsfullmäktige ha sista ordet, enligt praxis vanligen senast i mitten av december. 

Grafik: Maija Hurme