Skolpussel får hård kritik
Elevprognoserna för Busholmen har skrivits upp betydligt, men enligt utbildningsverket räcker antalet inte ända fram till en egen svenskspråkig skola. Prognoserna och skolpusslet fick hård kritik under invånarkvällen om skolnätet på onsdagskvällen.
Då utbildningsverket i Helsingfors ordnar diskussion om skolnätet i södra Helsingfors serveras få nyheter. En sådan är ändå prognoserna för antalet svenskspråkiga barn på Busholmen, som enligt de senaste prognoserna blir betydligt fler än i Faktacentralens förra prognos.
Men inte heller de uppskivna prognoserna ändrar enligt tjänstemännen på utgångsläget.
I Helsingfors faktacentrals prognos för 2024 är antalet svenskspråkiga barn i lågstadieåldern hela 90 på Busholmen.
– Det vore väldigt fint med en svensk skola på Busholmen, men man måste se området och siffrorna som en helhet. Vi jobbar nog ganska hårt för att åtminstone de lägsta klasserna skulle få ha sin nybörjarundervisning på Busholmen, säger Veronica Hertzberg (SFP), ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion.
Ett aber på vägen är att stadsfullmäktige har slagit fast att målet för svenska grundskolor ska vara 200 elever. Sådana siffror kommer man inte upp till på Busholmen.
En prognos innehåller ändå många osäkerhetsmoment.
– Hur ska man veta till exempel hur många svenskregistrerade tvååringar det bor på Busholmen år 2020? En prognos är besvärlig att bygga upp. Redan nu bor det tio barn födda 2013 på Busholmen vars föräldrar anmält intresse för svensk skola, medan prognosen för 2020 bara räknar med 12 barn i samma årsklass.
Sandra Slotte som är mamma till två barn och precis står i beråd att flytta till Busholmen ger inte mycket för prognoserna.
– Prognoserna kan inte vara riktiga. Redan nu bor fler barn på Busholmen än vad prognosen antyder. Prognoserna kan inte stämma, och alla beslut fattas på basis av prognoserna, säger Slotte.
Hon har ett exempel till: Enligt den nya prognosen finns det fem svenskspråkiga förstaklassare på Busholmen år 2018. Men i den Facebookgrupp som Busholmsföräldrarna startat finns redan nu fem barn som börjar ettan 2018.
– Och här är ju varken kvarteret Victoria eller annan ny inflyttning medräknad. Det är ju inte möjligt att det inte blir fler än de som redan finns här, säger Slotte.
På utbildningsverket konstaterar svenska linjedirektören Niclas Grönholm att antalet barn på Busholmen visserligen är större i den nya prognosen, men ändå fortfarande långt under 200.
– De förslag vi lagt fram, där barnen från Busholmen hör till Minerva, fungerar fortfarande också för Busholmen. Vi har ledigt utrymme i området, då kan vi inte diskutera nya små skolor.
De två alternativ A och B som utbildningsverket tidigare lagt fram för att råda bot på utrymmesbristen i skolor och daghem har inte fått några konkurrenskraftiga alternativ under responsprocessen, säger Grönholm.
Men de som slöt upp till diskussion såg flera orosmoment. I alternativ A skulle södra distriktets alla sjätteklassare flytta in i Högstadiet Norsens lokaler, där det finns outnyttjad kapacitet. Då skulle det frigöras plats i lågstadier och dagisar. I alternativ B skulle hela Kronohagens lågstadium flytta in i Norsen.
– Då man går på sexan är man i en känslig ålder, och borde få vara i sin trygga närmiljö och inte rivas upp ur den. Jag har själv jobbat på högstadiet, och jag tycker inte att det är en optimal miljö för sexorna. Också lärarpusslet skulle bli svårt att lägga, säger Pia Winell, mamma till två barn i lågstadieåldern.
– Sexorna skulle dessutom få lång väg till skolan då de skulle komma från bland annat Brändö och Drumsö. De skulle vara tvungna att byta färdmedel i absoluta centrum, en del kanske till och med två gånger. Det känns otryggt, säger Corinna Norman, som bor på Drumsö och har två barn i dagis- och lågstadieåldern.
Utbildningsnämndens svenska sektion behandlar frågan om skolnätet i slutet av oktober.