Mångkulturell kalender ger många anledningar till fest
Man behöver inte vänta på julen för nästa festhelg – i september firas till exempel det judiska nyåret rosh ha-shana, den muslimska offerfesten id al-adha, och hinduerna firar guden Krishnas födelsedag. Den mångkulturella festkalendern ska hjälpa skolorna att få syn också på högtider som inte firas av majoriteten.
I webbversionen av den mångkulturella kalendern kan man enkelt klicka sig igenom månaderna och få reda på till exempel varför judarna äter äppelbitar med honung under rosh ha-shana eller varför muslimerna delar offerlammet på tre under id al-adha. Kortfattade texter sammanfattar högtiden, den som vill kan läsa lite mer. Det är föreningarna Forum för religion och kultur FOKUS och Ad Astra som skapat kalendern för skolorna, och pappersversioner har skickats ut till alla svenskspråkiga skolor och daghem i Helsingfors och några finskspråkiga.
– Kalendern har kommit till som ett hjälpmedel i vardagen för lärare och andra vuxna i skolorna och daghemmen. Meningen är att göra de vuxna medvetna om att det finns barn som firar olika fester, så att de kan beakta det i vardagen och önska glad fest. Då de vuxna känner till barnens fester och traditioner känner barnen sig sedda, säger Ellu Öhman på Ad Astra.
Glöms lätt bort
På svenskt håll, där det inte finns så många barn som representerar andra kulturer och religioner, kan man lätt glömma bort minoritetsbarnens högtider.
– I finlandssvenska skolor blir de mångkulturella barnen lätt osynliga. Då man fokuserar på att stärka den finlandssvenska identiteten kan det hända att det inte alltid blir rum för andra element. Men identiteten har ju många lager, som en bakelse. Man kan till exempel vara finländare, finlandssvensk, kurd och muslim på samma gång, säger Milena Parland på Ad Astra.
Det är inte bara de mångkulturella barnen som har nytta av att fler kulturer och traditioner syns i skolan.
– I Helsingfors är samhället utanför skolan i alla fall mångkulturellt. Hur ska barnen få färdigheter att bemöta det om det är osynligt i skolan? säger Camilla Anderzén på Ad Astra.
Tanken är inte att skolorna nu ska börja fira en massa nya fester.
– Men kunskapen om olika kulturers högtider hör till allmänbildningen i dag, säger Parland.
Ordnar fester
Fastän festkalendern är ny för i höst har Ad Astras projekt Fira tillsammans ordnat fester från olika kulturer i skolorna ända sedan 2008. Föreningen samarbetar med två skolor per läsår och lyfter upp särskilt de fester som finns representerade i skolan.
– Vi har ett nätverk av konstnärer och andra vuxna från olika kulturer som kommer till skolorna och handleder och ordnar verkstäder. Vi brukar till exempel dramatisera sagor från olika länder. Vi jobbar mycket med konst för att det är ett handfast sätt att få ta del av kulturen – det är inte meningen att ett enskilt barn ska behöva stiga fram och representera sin kultur eller religion, säger Öhman.
Med ojämna mellanrum brukar diskussionen om Den blomstertid blossa upp – alltså vems religion och traditioner som ska få plats i skolan, om de alls ska ha någon plats där.
– Men det här är ju inte något som ska ersätta skolans egna fester och traditioner, det är något utöver, säger Camilla Anderzén.
– Det finns en del diskussioner om religion över huvud taget får synas i skolan, eller om allt ska vara sekulärt. I Finland följer vi FN:s princip om religionsfrihet, men hela frågan om vad som är religion är komplicerad. Vad som upplevs som religiöst är individuellt – en kan fira julen som en religiös fest, en annan firar samma fest som en tradition utan att tänka på något andligt. I skolorna är det viktigt att fira så att ingen blir utestängd, säger Parland.
Den mångkulturella festkalendern finns på www.festkalendern.fi.