Finneviksbron förenar Finno med Mattby
Esbos längsta bro Finneviksbron är färdig. Den sammanbinder Mattby med Finno och lyfter trafiken över våtmarkerna, så att fågellivet i den konstgjorda sjön inte ska störas.
Planerandet av den nya stadsdelen Finno i Esbo tog ett steg framåt på onsdag kväll, då stadsplaneringsnämnden enades om att sätta ut förslaget till delgeneralplan till påseende. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen skissar upp en helt ny bild av Esbo: Finno blir en tättbebyggd stadsdel med höga hus, tusentals invånare och en maritim atmosfär.
– Med delgeneralplanen skapar vi förutsättningarna för att bygga en hel stadsdel, så att här finns något annat än två metroingångar den dag metron kör vidare västerut från Mattby.
Också Kimmo Leivo, projektchef för sydvästra Esbo, är lättad över att planeringen framskrider. Han väntar otåligt på att skisserna på ritbordet ska börja förverkligas i terrängen.
– Miljövärden har fått stor tyngd i planeringen och det är Finneviksbron ett bra exempel på. Samarbetet med miljöorganisationerna har varit gott och vi enades om att flytta bron längre norrut, för att skydda fåglarnas boplatser, säger Leivo.
Just nu pågår byggandet av huvudvägarna. Finnobron, som går över Västerleden och fortsätter mot stranden blir huvudväg i nord-sydlig riktning. Den kommer i ett senare skede att övergå i Sjövägen, som ska ersätta nuvarande Säljägarvägen. Kaitansvägen byggs ihop med Finnviksvägen i Mattby längs splitternya Finneviksbron.
Bron har i dagarna blivit färdig och kommer att invigas med folkfest under Esbodagen nästa lördag.
Hamnen blir kvar
Det planerade området ska i framtiden ha 20 000 invånare, i dag bor där drygt 600.
– Finno byggs i etapper. Vi börjar i norr och förverkligar metrocentret och kvarteren runt det. Där byggs höghusen tätt och miljön blir urban. Det byggjobbet kommer att sysselsätta oss i flera år. Till stranden i söder kommer vi kanske om tio år, så någon omedelbar vräkning av båtar i småbåtshamnen föreligger inte, försäkrar Hokkanen.
Esbo stads förslag att flytta vinterförvaringen av fritidsbåtar till privata företag i Käringmossen har orsakat stor oro och mycket diskussion bland båtägarna. Kommentarerna har ibland varit hätska och påverkat folks åsikt om hela stadsdelen.
– I diskussionerna kring Finnohamnen har det förekommit för mycket konfrontationer. Det handlar inte om antingen bostäder eller båtar, Finno är stort och här ryms både och. I delgeneralplanen finns ett 5,8 hektar stort område intill stranden reserverat för båthamn, så där får ganska många båtar plats.
Kaféer längs strandpromenad
Kimmo Leivo visar gärna upp hamnen som den ser ut i dag. Han går på grusplanen, mellan allehanda tomma ställningar som vintertid används för båtförvaring. Det ligger bräder, tomma kanistrar och metallrör i högar överallt.
– Man kan lugnt påstå att hamnen i dag är en skamfläck för det maritima Esbo, en outnyttjad pärla mitt i staden. Jag tänker mig att det här området en dag liknar Solviken i Helsingfors, att här finns strandkaféer och restauranger, att här vimlar av folk längs strandpromenaden, både invånare och turister.
Den nu aktuella planen tar inte ställning till hur kustremsan slutligen ska se ut, det klarnar först i detaljplanen. Men den konstgjorda ön hänger med i planeringen, även om den inte görs av de jordmassor som nu fraktas bort från metrotunneln.
– Vi kommer att plocka detaljer och använda teman från de prisbelönta förslagen i idétävlingen som hölls för ett par år sedan. På den konstgjorda ön byggs främst höghus, marken blir för dyr för att det ska vara lönsamt att placera småhus där. Strandområdet ska utnyttjas effektivt, där byggs kanaler, promenadstråk och offentliga platser, så att också de som inte har en egen båt kan njuta av havet, säger stadsplaneringschefen.
Modell från Helsingfors
Hur en eventuell konstgjord ö påverkar miljön längs stranden, vattenströmningarna och fågellivet i dammen har varit det som mest bekymrar Esbobor i planeringen av stadsdelen. Torsti Hokkanen försäkrar att staden tar riskerna på allvar och utreder alla eventuella problem innan man sätter i gång.
– För att få tillstånd att dumpa stenkross i havet och bygga konstgjorda öar finns det väldigt strikta krav. Det är Miljöförvaltningen som beviljar tillstånden. Vi kommer att ta modell av grannen i öst, i Helsingfors har man fyllt ut land och byggt på havet i över hundra år och det har gått bra. Vi ska nog klara av att bygga en holme i Esbo också.