Chockhöjd eftisavgift kan lämna många barn på trappan
Regeringen vill fördubbla taket för eftisavgiften för att förbättra den offentliga ekonomin, men Helsingfors utbildningsverk befarar att parkerna svämmar över i stället.
Enligt regeringsprogrammet ska eftisavgifterna fördubblas så att maxbeloppen från nästa höst är dubbelt så höga som nu. Det betyder 120 euro i månaden för 570 timmar och 160 euro i månaden för 760 timmar, mot nuvarande 60 respektive 80 euro.
Utöver de här avgifterna kan kommunerna själva prissätta den resterande tiden på eftis – till exempel i Helsingfors kostar eftis 80 euro om dagen slutar klockan 16, och 100 euro om dagen slutar klockan 17. I Esbo är avgifterna 60 euro för deltid och 120 euro för heltid, medan de i Vanda är 80 respektive 110 euro.
Men att chockhöja avgifterna kan vara en dålig affär inte bara för familjerna, utan också för kommunerna och dem som arrangerar verksamheten.
I Helsingfors eftisar finns ungefär 5 700 barn, och stiger avgifterna dramatiskt är det troligt att hundratals, om inte tusentals, skulle utebli, skriver utbildningsverket i sin beredning till utbildningsnämnden. I stadens lekparker finns redan 2 500 barn i eftermiddagsverksamheten, och parkerna klarar inte av en störtflod av nya barn.
Inte heller för de föreningar och andra aktörer som producerar servicen är en höjd avgift nödvändigtvis en god nyhet. Det är redan nu rätt många som lämnar avgiften obetald, och dessutom skulle ett minskat antal barn påverka antalet grupper och på det sättet hela verksamheten.
En del av skoldagen
Förvaltningschefen Jaana Suihkonen i Esbo tror också hon att en fördubbling av avgiften kunde leda till att många barn uteblir.
– Visst finns det en risk för att barn som skulle må bra av meningsfull eftermiddagsverksamhet skulle falla bort. Någon parkverksamhet på svenska har vi inte, och dessutom är våra skolor väldigt utspridda och på alla håll finns inte någon organiserad parkverksamhet.
Undervisningschef Tapio Lahtero i Vanda påpekar att eftisverksamheten i allt högre grad upplevs som en fast del av de små elevernas skoldag.
– Det är väldigt många som berörs av en avgiftshöjning, och det här vore en stor höjning.
För den som har låga inkomster går det visserligen att få nedsatt avgift.
– Men det är inte bara inkomstnivån som har betydelse, utan också levnadskostnaderna. På individnivå kan en höjning vara en mycket stor sak. Det vore mycket negativt om någon måste avstå från eftis av ekonomiska skäl, säger Lahtero.
På Folkhälsan är Lena Wallin-Oinonen, enhetschef för småbarnspedagogiken, ändå inte så oroad. Folkhälsan ordnar svensk eftisverksamhet från Kervo till Korsholm.
– För oss har höjningen knappast så stor inverkan, då kommunens andel av kostnaderna väl minskar i motsvarande grad. Och föräldrarna är ändå så beroende av servicen att antalet barn knappast minskar så väldigt dramatiskt.
Taket för eftisavgiften har inte justerats sedan 2006, och de flesta är överens om att en måttlig höjning är på sin plats. Utbildningsverket i Helsingfors föreslår ett avgiftsintervall för att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna.