Asylenhet hann inte informera byborna
Överbelastade asylenheter tvingar fram nödlösningar. HBL har besökt den tillfälliga förläggningen i Evitskog i Kyrkslätt.
Det är nästan två år sedan Mohamad tog avsked av sina barn, och det tar minst lika länge till innan de kanske får återförenas. Men pappa försöker hålla modet uppe, också då han plötsligt lastas i buss och fraktas från Helsingfors till landsbygden i Kyrkslätt – ett av de områden där myndigheterna nu tvingats upprätta nödinkvartering för 250 asylsökande.
Den akuta nödsituationen har uppstått under de senaste tre veckorna då över 1300 asylsökande anlänt till Finland. Mängderna har lett till en kraftig överbelastning på landets asylenheter och myndigheterna tvingas nu i all hast tvingas söka olika slag av temporära lösningar, för att de som kommit ska ha någon dräglig plats att sova på. Bland dem som utan förvarning fått ta emot de nyanlända finns Kyrkslätt, där myndigheterna snabbt sydde ihop ett avtal med rekreationscentret Aktiivikeskus i Evitskog.
I torsdags anlände 100 och i går ytterligare 150 asylsökande från främst Irak, Syrien, Somalia och Albanien.
Och det är inte bara Kyrkslättborna som är förbryllade. Lika desorienterade är alla de män som plötsligt hittade sig i ett tegelkomplex mitt ute på den finländska landsbygden, hänvisade till madrasser på gymnastiksalens golv.
Var är vi, var finns en butik, hur länge ska vi vara här? Frågorna har haglat och personalen arbetar i stort sett dygnet runt för att reda upp läget.
– Det tar nu några dagar att se till så alla får ett rum, en säng och att ordna transporter till och från den här platsen. Det här ligger ju långt borta från all service men i den situation som nu råder har vi varit tvungna att ta till nödlösningar, säger Mari Saari, biträdande chef vid Helsingfors flyktingförläggning.
Sin första natt tvingades därför de tre syriska män, som alla heter Mohamad, sova på golvet i gymnastiksalen på madrasser som snabbt inhandlats på Ikea.
Lång, svår resa bakom
Vi möter dem på en sandväg, en knapp kilometer från förläggningen och då vi frågar vart de är på väg svarar de "butiken, den ska ligga ganska nära". I själva verket är det fjorton kilometer dit så vi erbjuder dem skjuts. Fast avstånd är förstås relativa. Om man vandrat från Syrien till Turkiet till Grekland och vidare uppåt mot Europa är fjorton kilometer säkert en kort sträcka.
Läkaren Mohamad har i alla fall gått i mer än ett och ett halvt år, under en svår resa där olika slag av hemliga transporter kommit att kosta honom kring 7000 euro. Pengarna till detta har samlats ihop av släkt, familj, vänner och genom att sälja den egendom som kunnat avyttras under det krig som pågår.
– Ja, vi är tacksamma att vi överlevt, att vi kommit hit. Alla klarar sig inte levande på de här resorna, säger han.
Kvar i Syrien finns bland annat tre barn och hustrun. Sexåringen minns sin pappa, treåringen minns honom inte och den åtta månader gamla flickan som föddes efter att han redan flydde har aldrig ens sett sin far. Nu är förhoppningen att Finland ska bevilja honom asyl, och att han sedan ska kunna få sin familj i trygghet. Men svaret på asylansökan kan dröja upp till ett år, och därefter tar en eventuell återförening sin egen långa tid.
– Hade det varit möjligt hade jag tagit dem med mig. Det är inte enkelt att resa och lämna sin familj i ett krig. Men ni måste förstå att själva resan ut också är så riskabel att det inte går att föra barnen med sig. Därför reste jag, och hoppas kunna rädda familjen tryggare vägar.
Byborna ställda
Till just Kyrkslätt har man sorterat ut endast män, som kommer från främst Irak, Somalia och Albanien.
Men den plötsliga ankomsten av nödställda personer har inte gått smärtfritt. Bland de första att beklaga detta finns Saari och Jorma Kuuluvainen, chef för asylenheten.
– Vi har inte hunnit informera byborna om det här men man måste förstå att det råder en verklig nödsituation på asylenheterna. Bland de missförstånd som redan ventilerats finns att detta kostar kommunen någonting. Det gör det inte, säger Kuuluvainen.
Samtidigt förstår han att det uppstår oro då en lite ort plötsligt tar emot hundratals nya, desorienterade människor.
– Det är säkert bra att påminna om att det här är människor med olika slag av svåra förhållanden bakom sig. De är inte farliga och de som undrar över vad som händer är välkomna att besöka den tillfälliga enheten.
Han själv medger att antalet asylansökningar tog Finland på säng. Trenden har redan synts i övriga EU men den nådde Finland med fördröjning. I år har redan 4800 ansökt om asyl, i fjol var de sammanlagt 3651. Att det skulle ske någon märkbar minskning tror han inte, tvärtom beräknar han att man måste hitta 1500–2000 platser inom de närmaste månaderna.
– De här sakerna är omöjliga att förutse men ser man på läget i Europa tror jag inte Finland ska räkna med att antalet asylsökande minskar, säger han.
Samtidigt påminner Saari om att även ifall 4800 är mycket i finländska mått mätt, så har exempelvis Sverige hittills i år tagit emot 40 000 asylsökande.
En som tackar och tar emot de nyanlända är Johan Holmström som har bybutiken Jonttes i Lappböle, den butik dit vi för de tre Mohamed-männen.
– Det ska medges att det varit lite oordning när de inte riktigt fått instruktioner om hur det här går till men jag hoppas personalen ordnar med information, som gör att de vet hur systemen fungerar i Finland. På så sätt undviker man missförstånd och möjliga meningsskiljaktigheter.