Skolorna pusslar med assistentresurser
Nästa år minskar resurserna för elevassistenter med fyra procent i Helsingfors, enligt utbildningsverkets förslag till budget för 2016. Det kan synas redan i höst.
Vid årsskiftet skedde en dramatisk omorganisering av assistentresurserna i grundskolorna i Helsingfors. Då lågstadieskolorna tidigare hade haft en assistentresurs om 19 veckotimmar per skola plus 0,05 timmar per elev slopades den här allmänna resursen nästan helt. Vad som finns kvar är en resurs om 0,02 veckotimmar per elev, och möjligheten till behovsprövade tilläggsresurser. I en skola med hundra elever blir 0,02 veckotimmar per elev två timmar per vecka, alltså så gott som ingenting.
Nu minskar assistentresurserna ytterligare, då den behovsprövade tilläggsresursen skärs ned med fyra procent. Den behovsprövade resursen ges för elever med särskilda behov, men beviljas skolan som sedan kan disponera resursen som den vill.
– I praktiken har alla svenskspråkiga skolor ändå fått del av den behovsprövade resursen, så ingen skola har varit helt utan assistent, säger undervisningschef Niclas Rönnholm vid utbildningsverket.
I specialundervisningen är assistentresursen större, och i de skolor som hyser specialklasser finns gruppassistenter i varje klass. I övrigt får skolorna klara sig på de behovsprövade resurserna, som nu alltså krymper. Nedskärningen har accepterats enhälligt i utbildningsnämnden och kommer knappast att ändras i den fortsatta behandlingen. Eftersom läsåret inte följer budgetåret är skolorna tvungna att rätta sig efter den krympande kassan redan i höst.
– Ja, det är sannolikt att färre assistenter har jobb i höst. Med besluten nu kan vi försäkra att det finns resurser kvar också hösten 2016. Annars får man lov att spara desto mer vid skolstarten om ett drygt år, eftersom assistenterna i regel placeras för ett läsår åt gången, säger Rönnholm.
Det är Rönnholm som fattar beslut om de behovsprövade resurserna, och något större spelrum har han inte då resurserna inte räcker längre än till dem som har lagstadgad rätt att få dem. Till exempel stora grupper är inte anledning nog för att få tilläggsresurser.
Exakt hur skolorna löser assistentpusslet är ändå svårt att säga eftersom skolorna kan disponera sina resurser rätt fritt.
– Har skolan till exempel någon extra resurs kan den användas på en assistent, liksom resurser för positiv särbehandling. Och det som faller bort i assistentväg kan lappas på andra sätt, till exempel genom olika pedagogiska lösningar, säger Rönnholm.
På stadens bemanningsföretag Seure kan man ändå rapportera att antalet elevassistenter är i stort sett detsamma som i fjol, såväl på den svenska som den finska sidan. Förutom från Seure har staden också egna fast anställda elevassistenter.