Framtiden för Mariefors sjukhus är osäker

Mariefors psykiatriska sjukhus, som delvis är inrymt i Mariefors bruks gamla lokaler i Tusby, fyllde nyligen hundra år. Sjukhuset har varit banbrytande på många områden och är i dag specialiserat på patienter med svåra symptom.

Linjedirektör Risto Vataja möter oss på trappan till den gamla herrgården som fungerar som administrationsbyggnad. När projektchef Raija Kontio anslutit sig till sällskapet slår vi oss ner i mötesrummet där läkarna brukar hålla sina konferenser.

Om väggarna kunde tala skulle de ha en historia att berätta. Mariefors var först med att tillämpa elchocker på schizofrenipatienter i Finland, här har man idkat lobotomi, och gett patienterna vård genom insulinkoma och malariasmitta. Under de hundra åren har det funnits utrymme för många vårdformer och experiment.

Nu fungerar inom sjukhusets väggar ett modernt psykiatriskt sjukhus som är ledande på många områden både nationellt och internationellt. Bland annat har man framstående forskning i hur man ska minska tvångsmetoder inom den psykiatriska vården.

– Vi är mycket intresserade av krävande patienter och upplever dem som en positiv utmaning. Vi har också framgång i vården av dem, förtydligar Kontio.

Ett banbrytande arbete man gjort är att höra patienten och därför är patientrepresentanter och anhöriga med i arbetsgrupper som funderar på hur vården ska utvecklas. Arbetet har fått finansiering för forskning, det har genererat doktorsavhandlingar, pro gradu-arbeten och vetenskapliga artiklar.

Man utvecklar också elchocken som metod. Enligt Risto Vataja är elchocker i dag det effektivaste sättet att behandla svår depression.

– Det är en akut vårdmetod som är bra, modern och trygg. Den är inte obehaglig för patienten, säger Risto Vataja.

Sinnenas rum

Utveckling och forskning är något man vill slå vakt om ifall det går så att Mariefors sjukhus stängs. Men den mångsidiga rehabiliteringen blir svår att ta med sig. På Mariefors område finns trädgårdar där patienter arbetar. Här finns ett Sinnenas rum, ett växthus med exotiska träd och växter och en porlande springbrunn där patienterna får dra sig tillbaka och koppla av. Sinnenas rum används året om, vid jul och påsk blommar det särskilt mycket och rummet används flitigt.

– En fråga som ständigt dyker upp är om trädgårdsskötsel hör till den specialiserade sjukvården. Men det finns forskning som bevisar att trädgårdar har en läkande verkan, säger Kontio.

Trädgården är en verksamhet som kan bli svår att plantera in i en sjukhusmiljö i Helsingfors centrum. För några veckor sedan sade direktören för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, Aki Lindén till Yle att Mariefors sjukhus stängs 2019 och att något nytt sjukhus inte planeras.

– Det är hans åsikt som vd för sjukvårdsdistriktet. Det är ett tungt vägande yttrande, men inget beslut, säger Vataja.

Raija Kontio betonar att ingenting ännu har beslutats. Det finns en arbetsgrupp för Mariefors sjukhus där sjukhuset och dess personal är representerad men också kommunerna samt beställare och investerare.

– Man har föreslagit fem scenarier för sjukhusets framtid och granskat situationen ur patienternas och lokalernas synvinkel, säger Kontio.

Koncernledningen för HNS tog ställning i frågan i juni och då var Aki Lindéns åsikt att det inte efter 2019 är befogat att fortsätta verksamheten vid Mariefors.

Enligt Risto Vataja grundar sig den här synen på två utgångspunkter. Den psykiatriska vården står inför stora förändringar och det behövs färre sjukhusplatser än förr. Man utvecklar nya modeller inom öppenvården och allt svårare störningar kan vårdas där. Det andra är att det finns en ny förordning som säger att den psykiatriska jouren ska ligga nära den somatiska vården.

– Vad det exakt betyder vet vi inte, men man vill kanske se psykiatriska sjukdomar som en del av klinisk vetenskap och inte något man vårdar separat. Alla är patienter oberoende av vilka sjukdomar de har, säger Vataja.

Han ser ett kliniskt samarbete i ett campus som ett förnuftigt alternativ eftersom psykiatriskt sjuka tenderar ha somatiska sjukdomar. Redan nu byggs psykiatriska avdelningar invid det somatiska sjukhuset i Lojo. I Raseborg har man fattat liknande beslut. Planerna går i samma riktning i Borgå och Hyvinge.

Ifall Mariefors sjukhus stängs är det inte många patienter som drabbas regionalt, det rör sig om en handfull från Borgå och Raseborg som fysiskt får vård vid Mariefors.

Missnöje i facket

Det att sjukhusdistriktets ledning redan haft åsikter om sjukhusets framtid har upprört personalen. Fackavdelningens vice ordförande Jenni Sorvari är missnöjd med informationsgången. Inom huset har informationen varit ganska knapp. Det personalen fått veta är att styrelsen fattar beslut på hösten.

– Det är förvirrande. Personalen är förstås orolig för vad som ska hända i framtiden. Det har inte förekommit någon större diskussion med facket, säger Sorvari.

Huvudförtroendeman Kalevi Kannisto är medlem i arbetsgruppen för Mariefors sjukhus. Han säger att arbetsgruppen inte i våras föreslog stängning av sjukhuset. Den saken dök upp i medierna under sommaren som en överraskning från HNS ledning.

– Vi är två personalrepresentanter i arbetsgruppen och vi lade fram personalens åsikt där vi kraftigt motsatte oss en stängning. Vi vill att sjukhuset fortsätter verksamheten, säger Kannisto.

Personalen har gått med i folkrörelsen som vill bevara sjukhuset.

– Patienterna var först med att lägga ut en protestlista i bybutiken för sjukhusets bevarande. Sedan gick personalen, byborna och närområdets invånare med, berättar Kannisto.