Här fyndar man så det knakar
Stenåldersboplatsen i Ånäs i Vanda har i år lockat 170 frivilliga för arkeologiska utgrävningar.
Vetenskapscentret Heurekas arkeologiska publikutgrävningar i Vanda har varit en publiksuccé. Utgrävningarna började i slutet av juni och pågår till söndag, hittills har 170 amatörarkeologer deltagit.
– Det har varit helt underbart. Människor har varit intresserade och flitiga – även om det regnar så har folk stannat till slutet av dagen. Det finns helt tydligt efter- frågan på amatörarkeologi, säger arkeologistuderande Nelli- Johanna Saari, som är en av fyra studerande som jobbar på utgrävningen.
Arkeologen Jan Fast, som leder utgrävningen, säger att särskilt erfarna amatörarkeologer varit till stor hjälp. Man behöver ändå ingen erfarenhet för att delta.
– Förr var det en hobby för pensionärer, men numera har fler och fler unga börjat delta. Till exempel i dag har vi en medelålder kring 40, säger Fast.
Sociala medier spelar en viss roll i föryngringen, tror Fast – alla fynd fotograferas ivrigt.
– Alla tillåter inte det, men jag tycker det är viktigt att sprida budskapet.
Arkeologiskt signifikant plats
Människor bodde på området vid Kervo å för kring 5 000 år sedan och boplatsen är en av de största boplatserna i Finland.
– Dess arkeologiska betydelse är stor eftersom vi inte har undersökt en så här stor boplats i den här utsträckningen tidigare. Den ger mycket kunskap om den neolitiska perioden i Finland, säger Fast.
Årets utgrävningar har varit en succé inte bara i deltagarantal, utan också i fråga om mängden arkeologiska föremål. Bara antalet krukskärvor som hittats i området uppgår nu till kring 10 000. Förutom keramik har man hittat bland annat pilspetsar, yxor, skrapor och andra redskap.
– Det stora antalet föremålsfynd – bland annat hela redskap – väcker också frågan varför de finns just här? Har man tappat bort dem, eller har de lämnats av någon annan orsak? frågar Fast.
Man uppskattar att det normalt vistades ett tiotal människor på platsen. Enligt Fast kan antalet under vissa tider, såsom vårjakten på säl, ha uppgått till hundra eller till och med hundrafemtio. En del av fynden, såsom bärnsten och verktyg gjorda av flinta, tyder på att man hade kontakter både österut och till hela Östersjöområdet.
– Till exempel genom att använda flinta har man velat visa att man tillhör en större helhet, säger Fast.
Känt för lerfigurer
Boplatsen har ursprungligen legat vid en havsstrand och i takt med att strandlinjen flyttades på grund av landhöjningen rörde också boplatsen på sig. Till slut, omkring 2 900 år före vår tideräkning, innebar landhöjningen att områden blev försumpat och människorna flyttade bort.
Bosättningen i Ånäs upptäcktes ursprungligen på 1960-talet och både Museiverket och Heureka har utfört utgrävningar i området. Jan Fast ledde sina första utgrävningar 1990–1995 och återvände till stället i fjol, då man ordnade en tio dagar lång publik utgrävning. Bosättningen har blivit känd särskilt för lerfigurerna man hittat i området.
Ånäsutgrävningen pågår till söndag.
– Under hösten börjar sedan efterarbetet. Den delen av arkeologens jobb ser man ofta inte, men det är blod, svett och tårar. Man räknar oftast med att en månads utgrävningar betyder fyra månaders efterarbete, säger Fast.
Också deltagarna i utgrävningarna får delta i efterarbetet, då föremålen bland annat ska putsas, dokumenteras och fotograferas.