Oron för Haluträsket växer
Haluträsk är en liten sjö i västra Esbo där flera källor bubblar upp. Stenbrottet som Esbo gård planerar intill i Högberget kommer att schaktas djupare än sjön. Invånarna befarar att sjön skadas av verksamheten.
– Till Haluträsk rinner inga vattendrag, men en bäck rinner från träsket. Sjön får sitt vatten från källor som bubblar upp, man känner dem när man simmar här, säger Carrick von Schoultz som bor granne till sjön.
Nu befarar han och hans grannar att sjön tar skada om Esbo gård grundar sitt stenbrott 200 meter från sjön.
– De planerar schakta djupare än sjön och ingen vet hur sjön påverkas. Det är möjligt att vattennivån sjunker eller att sjön försvinner helt ifall källornas vatten börjar strömma i en annan riktning, då man schaktar under sjöns bottennivå, säger von Schoultz.
I miljökonsekvensprogrammet för Esbo gårds stenbrott sägs att Haluträsket inte kommer att påverkas av stenbrottet men man rekommenderar ändå att det installeras rör där man kan ta vattenprover mellan stenbrottet och sjön.
Carrick von Schoultz tycker att man inte tillräckligt undersökt miljökonsekvenserna för sjön.
Den används för fiske och bad och på vintern åker folk skridsko här. Vintertid syns också platserna där källorna bubblar upp då de lämnar spår i isen.
Jyrki Kyllönen bor närmast området där stenbrottet planeras. Han har samma farhågor om sjön som von Schoultz men en värre farhåga är att grundvattnet förorenas av smutsvattnet som rinner från Käringmossen.
– Jag är alldeles säker på att grundvattnet påverkas, det kan inte gå på något annat sätt om man schaktar sönder berg i trettio års tid, säger Kyllönen. Han har borrbrunn som han är rädd om. Kyllönen skulle önska att frågan om ersättningsskyldighet finns klart formulerad på ett papper om det händer något. Han är också orolig för fastigheternas värde som han tror kommer att sjunka för dem som bor nära stenbrottet.
Ekologisk korridor
Stenbrottet placeras på en plats där det finns en viktig ekologisk korridor. Enligt en utredning finns här flygekorre, lo, räv, örn, fladdermus, hackspett, spillkråka och ugglor. Korridoren fungerar som Esbo gårds viltvårdsområde och här passerar också älg och hjort.
Esbo gård planerar schakta bort miljoner kubikmeter sten och jord i Högberget på ett cirka 70 hektar stort område. Därefter ska stenbrottet fyllas med överskottsjord från huvudstadsregionen.
– Vårt engagemang följer av myndigheterna uppgjorda regler och bestämmelser, miljökonsekvensbedömningen behandlas av berörda instanser, säger Esbo gårds representant Rolf Saxberg i ett mejl till HBL.
Esbo gårds konsult vid Ramboll Oy, Antti Lepola. förklarar att miljökonsekvensbeskrivningen just låg till påseende fram till den 10 juli.
– Utlåtanden om miljökonsekvensbeskrivningen har begärts av Kyrkslätts och Esbo kommunstyrelser, av Nylands förbund, Esbo stadsmuseum, Helsingforsregionens miljötjänster HRM och Fortum. Esbo och Kyrkslätt behandlar internt vilken nämnd som ger utlåtande, säger Lepola.
Lång process
Enligt miljöinspektör Harri Anttila i Esbo är det miljönämnden i Esbo som hanterar stadens utlåtanden om saken. Frågan går inte till stadsstyrelsen.
– Stadens tjänsteförordning säger att det är miljönämnden som behandlar miljöutlåtanden i stadsstyrelsens ställe, därför är det miljönämnden som ger utlåtandet, säger Anttila.
Utlåtandet behandlas i miljönämnden den 20 augusti.
Närings-, trafik- och miljöcentralen, NTM, är den instans som fattar beslut om stenbrottsplanerna går vidare. Beslutet grundar sig på de utlåtanden som ges och från feedback som kommer från invånare.
– Den här frågan har väckt ganska stort motstånd bland invånare och också bland förtroendevalda. Det är mycket svårt att uttala sig om hur det kommer att gå, säger Anttila.
När NTM-centralen ger sitt beslut om cirka två månader är miljökonsekvensprocessen avslutad. Om NTM-centralen förhåller sig positiv och gett ett ja vidtar tillståndsprocessen.
Det behövs miljötillstånd och marktäktslov. Enligt Anttila är det möjligt att frågan också måste hanteras av regionförvaltningsverket. Tillståndsprocessen kan förlängas av besvär i Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen.
Processen kan pågå i två, tre år eller mer innan stenbrottet eventuellt grundas.