
Bibliotekspanik orsakad av flum
En flummig text i regeringsprogrammet har fått hela Finland att tro att biblioteken är hotade. – Debatten är ett enda gigantiskt missförstånd, säger Ditte Winqvist, sakkunnig på Kommunförbundet.
Under de senaste veckorna har Ditte Winqvist, sakkunnig i kulturtjänster och grundläggande konstundervisning vid Kommunförbundet, varit fullkomligt nedringd. Hon har medverkat i tiotals intervjuer och nästan dagligen fått svara på frågor om hur det nya regeringsprogrammet hotar biblioteken och vilka kommuner som drabbas värst.
Både politiker och opinionsbildare har hjälpt till att sprida paniken. Bland andra Paavo Arhinmäki (V) har sagt att kommunerna i fortsättningen kan besluta att stänga sina bibliotek eller göra dem avgiftsbelagda, och barnombudsmannen Tuomas Kurttila oroar sig för ökad ojämlikhet när kommunerna inte längre behöver förbinda sig till bibliotekslagen.
Namninsamling på nätet
På nätet sprids en namninsamling och Finlands biblioteksförening har uppvaktat minister Sanni Grahn-Laasonen med öppet brev där man kräver att bibliotekslagen skyddas och att det även i fortsättningen ska vara en lagstadgad skyldighet för kommunerna att upprätthålla bibliotek.
Mitt i debatten springer Ditte Winqvist omkring och stampar på lågorna bäst hon kan. Allt beror på ett gigantiskt missförstånd, menar hon, med stöd av Kommunförbundets jurister vars uppgift uttryckligen är att utforma kommunernas tolkning av regeringsprogrammet.
– Debatten är helt absurd. Det finns inget hot mot biblioteken i programmet. Tvärtom innehåller programmet en spetssatsning på kultur som ger fältet flera nya miljoner. Under alla mina trettio år i branschen har jag faktiskt aldrig sett ett regeringsprogram som är så generöst mot kulturen, säger hon.
Missförståndet i bilagan
Missförståndet har sin grund i programmets bilaga där det står att man stiftar en ny lag som ska ge kommunerna möjlighet att besluta på vilket sätt de ordnar tjänster och att kommunerna inte är skyldiga att iaktta förpliktelser som anges i de nämnda lagarna. Efter det följer en lista med olika lagar som berörs av den nya lagen, och en av dem är bibliotekslagen.
– Det här har man tolkat som att kommunerna inte längre är skyldiga att följa bibliotekslagen, men det stämmer alltså inte. Både kultur- och bibliotekstjänster är lagstadgad basservice. Att frånta kommunerna ansvaret att erbjuda bibliotekstjänster skulle kräva en jättelik förändring av ett flertal lagar, och det är det inte frågan om. Skrivelsen betyder inte heller att en ny lag ska ersätta bibliotekslagen, säger Winqvist.
Flummig och dåligt formulerad
Hon har full förståelse för att texten misstolkats och kallar skrivelsen klurig. Man måste ha en mycket god kännedom om kommunförvaltning och -lagstiftning för att kunna tolka texten rätt och för en lekman ger den definitivt sken av att stora förändringar är på gång. Men enligt Winqvist är det väldigt lite som ändras. Redan i dag har kommunerna stor frihet att ordna med servicen på ett sätt som passar dem.
– Den enda skillnaden är att det nu stiftas en separat ny lag som handlar om att styrningen inte ska vara så starkt normerad uppifrån utan att kommunerna ska kunna beakta sina regionala förhållanden bättre. Man lättar bland annat på kraven på behörig personal. Men i praktiken gäller alla dessa rättigheter redan i dag, säger Winqvist.
Även Kommunförbundets toppjurister har förundrats sig över formuleringen när de nagelfarit regeringsprogrammet.
– Juristernas tolkning är ändå att skrivelsen inte har vare sig makt eller avsikt att lätta på kommunernas grundläggande skyldigheter. Den nya lagen berör på inget sätt finansieringen eller kommunernas krav på att ordna med bibliotekstjänster, säger Winqvist.
Nyanserad diskussion
På Richardsgatans bibliotek tar bibliotekschefen Heli Roisko emot Winqvists uttalande med en viss skepsis.
– Det är klart att fältet är upprört när till och med kulturråd och kulturministern uttrycker osäkerhet och signalerar att något stort är i görningen, säger hon.
Enligt henne hyser branschfolket ingen större oro för att biblioteken ska försvinna, men däremot oroar man sig för vad som händer när man lättar på kraven för behörig personal, vilket man gjorde i höstas.
Allt detta ser Roisko som ett uttryck för att större förändringar kan vara på gång bakom kulisserna. Hon oroar sig också för att de mindre kommunerna ska ta lyra på debatten och börja ifrågasätta bibliotekstjänsternas nödvändighet.
Här håller Winqvist med henne.
– Vi ser faktiskt en liten risk med att kulturfältet gett sig in i en debatt där man ifrågasätter biblioteken, även om den är baserad på missförstånd. Då slänger man ju bollen till politikerna. Å andra sidan är det fint att man ställer upp och försvarar biblioteks- och kulturtjänsterna. Det visar ju hur betydelsefulla de är för kommuninvånarna, säger Winqvist.