Mångfald trumf på Lähiradio

Det råder en gemytlig stämning när HBL hälsar på i medborgarkanalen Lähiradios redaktionslokal vid Tavastvägen i Helsingfors. Vi guidas runt av kanalens nyhetsankare Jorma Elovaara, som varje onsdag läser nyheter på finska och svenska. I en studio planeras ett spanskspråkigt program. Det är stökigt. Kaffekokaren puttrar på i ett hörn och det bjuds på nybakad bulle. Elovaara har gjort radio i snart fem decennier. Först på Yle, sedan på Radio City, och på Lähiradio sedan 1997. Program som Vesimiehen aika, Hämyhuuto och Sinininen rapsodia är bekanta för de flesta lyssnare. Journalistiskt är det högt i tak på Lähiradio.

– Vi vill att de som gör program hos oss har något att säga. De finns många intresserade som skulle vilja göra program hos oss, men idéerna är ganska torftiga. Det måste finnas substans i snacket, säger kanalchefen Seppo Julin.

Lähiradios sändningar har pågått oavbrutet sedan 1988. I dagens medievärld är det en lång livslängd för en radiokanal. Ett av kanalens äldsta program är Café Tallinn, som sänts sedan kanalstarten. Alla som gör program på Lähiradio får inte betalt för sändningarna.

– Jag får min lön om jag städar, men lönen är nog under alla gränser. Jag nästan bor här. Det fungerar bra för husbolaget, säger Jorma Elovaara.

För många arbetslösa har Lähiradio varit ett steg in i arbetslivet. Lähiradio säljer programtid till organisationer och föreningar. Många etniska minoriteter får sina röster hörda på till exempel somaliska, farsi, portugisiska, kurdiska, ryska och vietnamesiska. Jorma Elovaara, som är född och uppvuxen i en tvåspråkig miljö ser det som viktigt att vara kanalens svenskspråkiga röst.

– Jag läser nyheter på svenska för att ingen annan utanför Yle gör det. Jag väljer själv vad jag talar om, säger Elovaara.

En gång i tiden var Elovaara känd för sina långa musikprogram, men dem har han inte gjort på länge. Han har inte tid för musikprogram för det gäller att vara ajour med vad som händer hemma och ute i världen.

– Ibland händer det att jag gör musik för eget bruk, men det har inte spelats i radion, säger Elovaara.

Att spela musik i radio kostar mycket, men för Lähiradios del är taxan bunden till antalet lyssnare. Enligt Seppo Julin betyder det att de upphovsrättsliga kostnaderna för Lähiradio är ganska blygsamma. Talkoandan är stark på Lähiradio. Enligt Julin skulle det ändå vara välkommet med ett stöd från statens sida. EU-parlamentet förutsatte redan 2008 att man i varje EU-land ska ge stöd till icke-kommersiella medier, men i Finland är man på efterkälken.

– Det är underligt att till exempel opinionsbildande tidskrifter får understöd, men inte etermedier. Till exempel i Frankrike verkar över 600 radiokanaler som får understöd från en nationell fond. Stödet för radiokanaler av det här slaget är också starkt i de övriga nordiska länderna, men inte hos oss. Trots vår roll som en medborgarradiokanal, står vi på samma streck som andra aktörer när det gäller att ansöka om koncession, säger Julin.

Trots att det är knappt om resurser, tror Julin starkt på Lähiradios framtid.

– Tredje sektorns medier utgör en viktig del av det demokratiska samhället. Vi når ut till grupper och människor, som de kommersiella lokalradiostationerna och Yle inte gör. Jag litar starkt på att kanaler av det här slaget behövs också i framtiden, säger Julin.