Fornlämning undersöks i Vanda
Kotänder, en spik, en slipsten och fajans. Det har man hittills hittat i en provgrävning i Åby, Vanda. Föremålen är rester från en medeltida gård.
Det är Vanda stadsmuseum som gör en provgrävning i Åby som ligger i Biskopsböle. Stadsmuseet ska fastställa var fornlämningen finns för att staden planerar ett nytt industriområde här.
Utgrävningen leds av arkeolog Andreas Koivisto.
Han utnämndes till Vanda stads arkeolog den första juni. Stadsarkeologer finns också i Helsingfors, Esbo och i några andra städer som Åbo, Tammerfors och Uleåborg.
Stadsarkeologens uppgift är främst att skriva utlåtanden om ställen med fornlämningar som ska bebyggas och emellanåt göra provgrävningar på platsen. Ur arkeologisk synvinkel är Vanda en mycket intressant stad. Koivisto skulle ge den plats bland de fem främsta orterna med historiska utgrävningar.
I närheten av Biskopsböle där vi nu befinner oss rörde sig munkar från Padis kloster i Estland som hade laxfiskerätter i Vanda å på 1300-talet. Namnet Biskopsböle berättar om att biskopen i Åbo köpte upp mark i motvikt mot de utländska cisterciensermunkarna i närheten av deras laxfiskeställen.
Stället där utgrävningen görs har lämningar av gamla byggnader och är igenvuxet. När arkeologerna först kom hit tog det en stund innan man kunde lokalisera gården och de forna uthusen.
– När man vandrar runt börjar man se saker och förstå hur byggnaderna var placerade, säger Koivisto. Senare ska uppgifterna jämföras med gamla flygfoton. Koivisto tycker det ligger något av förfallen romantik över platsen.
I terrängen syns diverse ölburkar och annat skräp som vittnar om nutida människans framfart. Men det är fynd av äldre datum som Koivisto och arkeolog Riikka Väisänen är ute efter, helst från medeltiden, alltså perioden 1100–1550.
En grävskopa har tagit bort cirka 30 centimeter av det översta jordlagret och blottlagt gamla kulturlager, jord som smutsats av mänsklig aktivitet. Sedan har Koivisto och Väisänen grävt, skrapat och putsat fram en yta som visar rester från ett forntida liv där man bland annat ser spår av kol och tegel.
Alldeles intill utgrävningen ser man förkolnade rester av huvudbyggnaden som brunnit i början av 2000-talet. Andreas Koivisto tror att huset byggdes i slutet av 1700-talet. Det vittnar byggstilen om. Äldre hus än från 1700-talet finns inte i Vanda. Stora ofreden förstörde allt.
Vid den här utgrävningen väntar man sig inte några märkliga fynd. Koivisto visar upp några djurtänder som en osteolog får identifiera. De fina fynden gjordes i fjol och ännu tidigare på andra platser i staden.
Fina fynd
Vid utgrävningen 2014 i Helsinge kyrkby hittades resterna av en medeltida prästgård från 1300-talet.
– Man kan säga att vi har blivit bortskämda med fina fynd. Vi hittade sällsynta kärl och fint snidade bestick i prästgården. Tidigare grävde vi i Mårtensby vid en gård som tillhört Jöran Bonde, Helsinges rikaste köpman på 1500-talet, berättar Koivisto. Utgrävningarna vittnade om människor som levde i en dåtida lyx men i år har hittills hittats bara vanliga bruksföremål som kan härledas till åren 1700–1800.
– Vanda är en av de orter där man forskat mest i den medeltida landsbygden. Vi är bland pionjärerna vad gäller landsbygdsforskning, säger Koivisto.
Vandas historia fram till 1970 finns också mellan pärmar. Bland annat har Koivisto i samarbete med historieforskare Tapio Salminen lyckats skapa en bild av hur man levde på medeltiden i Vanda. Den senaste boken heter Medeltiden i Vanda och Helsinga socken och säljs bland annat av stadsmuseet.
– Salminen har grävt i arkiv och vi arkeologer har grävt i marken. Sedan har vi diskuterat och i diskussionerna har vi utbytt information. Genom det har vi mer och mer förstått historien, säger Koivisto.
Förutom att man i Vanda har grävt ut medeltida bosättning har man också tagit fram stenålderscentrum. Både Jönsas och Markulla intill Dickursby kan dateras 3 000– 9 000 år bakåt i tiden. När Vanda fyller 50 år som stad 2024 skrivs en ny historik.