Naturlig fiende utvecklas i Lappträskskogar
En oansenlig rötsvamp, purpurskinn, är på god väg att bli ett nytt biologiskt bekämpningsmedel. Det finns stora förväntningar på det nya preparatet.
LAPPTRÄSK – Visst känns det fint att ha hittat en svampstam som effektivt stoppar stubbskott, säger forskare Leena Hamberg från Naturresursinstitutet Luke.
Hon visar på den murkna stubben i Naturresursinstitutets försöksskog i Lappträsk.
Stubben har bara ett år på nacken, men är täckt av mossa och av rötsvampen purpurskinn. Svampen liknar en ticka och är rosa undertill, därifrån kommer namnet purpurskinn.
– Direkt efter att trädet fälldes sprutade jag svampmycel på den färska stubben. Man ser att trädet har försökt producera nya skott men kvistarna är helt murkna, säger Leena Hamberg medan hon smular sönder kvistarna mellan fingrarna.
Purpurskinn är lövträdens naturliga fiende. Svampens sporer fäster sig på en färsk snittyta och sprider sig snabbt ner i stubben och dödar den.
Effektiva svampar
Purpurskinnsforskningen är en av tjugotalet olika skogsforskningar som pågår i Naturresursinstitutets skogar i Lappträsk.
I undersökningen gjordes för en tid sedan ett genombrott. Efter att i tio års tid testat och korsat olika stammar av purpurskinn, har forskarna hittat en svampstam som effektivt orsakar röta på stubbskott på al, asp, björk och rönn.
– Snart kan man bekämpa slyet på naturlig väg, i stället för att ta till kemiska bekämpningsmedel. Preparatet kommer att lanseras på bred front. Svampen ska stoppa slyinvasionen bland annat längs med vägrenar, vid järnvägar och i skogsbruket, förklarar Leena Hamberg.
Hon tillägger att det är ofarligt att sprida den finska svampen, den dag det biologiska bekämpningsmedlet är i användning, eftersom purpurskinn redan på naturlig väg förekommer allmänt i våra skogar.
Men purpurskinn kan orsaka silverglanssjukan på fruktträd.
– När svampen producerar sporer kan skadade äppelträd bli infekterade.
Storskalig användning
Forskningsprojektet har finansierats på bred front, bland annat av Destia, Trafikverket, Fingrid Oy samt Metsäteho, UPM och innovationsfinansieringsverket Tekes.
Det stora intresset för purpurskinn handlar om pengar. Det är dyrt och tidskrävande att bekämpa sly exempelvis under kraftledningar. Dessutom motsätter sig allmänheten kemisk bekämpning.
Leena Hamberg säger att kemisk bekämpning inte är förbjuden i Finland men används nu för tiden sällan vid slybekämpning.
– Det är möjligt att miljön påverkas mer av bekämpningsmedlet glyfosat än man hittills utgått ifrån. Och att bekämpa sly utan att behandla stubbarna är ineffektivt. Därför behövs nya alternativ.
Den finländska forskningen är inte unik. Alltsedan 1940-talet har man vetat att purpurskinn är lövträdens naturliga fiende. Svampens användningsmöjligheter har undersökts både i Holland och i Kanada.
I Kanada finns redan ett preparat av purpurskinn. Leena Hamberg säger att det kanadensiska preparatet inte används i Finland.
– Det är inte önskvärt att släppa en okänd svampstam från Kanada in i det finska ekosystemet.
Nordeuropeiska marknaden
Det tar upp till tre år innan preparatet finns på butikshyllan. Företaget Verdera Oy står för produktutvecklingen.
– Nu sammanställer vi all information så att EU-kommissionen kan godkänna preparatet. Efter det görs en produktregistrering. Vi siktar på den nordeuropeiska marknaden, säger Marina Brandtberg på Verdera.
Hon säger att purpurskinn inte kommer att konkurrera ut glyfosat, men kan fungera som ett komplement.
– Den ekonomiska nyttan med purpurskinn är att intervallerna mellan de dyra röjningarna blir längre.