Krögarna kämpar för uteserveringar
Restaurangägarna i Glaspalatset har inlett en kampanj för att behålla sina uteserveringar som de är också efter att Amos Andersonsnya museum byggs.
Krögarna på torget mellan Glaspalatset och den så kallade gamla busstationen i Helsingfors är oroliga för sin framtid. Amos Andersons nya museum, som börjar byggas på hösten, innebär förändringar för hur uteserveringarna ser ut i fortsättningen.
Enligt förslaget till detaljplan måste de vara mindre och lättare än de nuvarande konstruktionerna. Serveringar av den typ som restaurangen Glaspalatset och Mbar haft är alltså inte möjliga.
– Vi lever i Finland, inte i Mellaneuropa. Om man inte får bygga några fasta konstruktioner så har vi inte förutsättningar att fortsätta servera för 500 000 människor årligen, säger Heimo Keskinen, styrelseordförande för Ravintolakolmiogruppen, till vilken bland annat Glaspalatsets restaurang hör.
Inte emot museet
Keskinen är en av initiativtagarna till en kampanj mot de nuvarande planerna. Enligt kampanjdrivarna innebär de att bland annat musikscener, toaletter, väderbeständiga markiser och ramper som gör serveringen tillgänglig förbjuds. Därför hotas också de flertal evenemang som arrangerats på torget, menar de.
Enligt Heimo Keskinen är de inte emot själva museiprojektet, utan de vill samarbeta med museet för att komma till en lösning som passar alla.
– En växande trend är att människor också äter på uteserveringen. Om planen går igenom som den nu är så kommer våra kunder att sitta med våta fötter under parasoll som flyger i väg, säger han.
"Bygger på missförstånd"
Henrik Johansson, som leder museiprojektet från Konstsamfundets sida, är förvånad över kampanjen eftersom uteserveringarna från början varit med i planerna.
– Jag har litet svårt att förstå kampanjen och den bygger dessutom uppenbart på en del missförstånd. Uteserveringarna är inte hotade. Formen, planeringen och omfånget påverkas av att man bygger ett stort museum. Men jag tror helheten blir bättre.
Enligt Johansson är museiprojektet också i krögarnas kommersiella intresse, eftersom museet kommer att innebära att fler människor besöker torget. Han säger att inget hindrar till exempel konserter också i fortsättningen.
– Mot bakgrunden av att målsättningen är att göra hela torget mer attraktivt har jag väldigt svårt att förstå påståendena om att det inte skulle gå att bedriva kommersiell verksamhet, tvärtom torde förutsättningarna förbättras. Om de nuvarande krögarnas nuvarande uteserveringar består är sedan en annan sak. Men de är stadens hyresgäster och har tillfälliga byggnadslov – alla är medvetna om att de inte är eviga, säger han.
Enligt Ilpo Forssén, projektchef på Stadsplaneringsverket, pågår planeringen fortfarande.
– Uteserveringarna är viktiga också i fortsättningen och vi utreder för tillfället hur och i vilken form serveringarna får plats, säger han.
I slutet av sommaren borde också detaljerna klarna för uteserveringarnas del. Det nya museet beräknas kunna öppna i början av 2018.