Hemlighetsmakeri kring Gardenia upprör invånare
Invånarna i Vik är arga på det hemlighetsmakeri som kantat stadens beslut att stänga Gardenia. Nu lämnar de in en rättelseyrkan.
Den tropiska trädgården Gardenia gör ett saftigt minusresultat som växer år för år. Med den motiveringen beslöt stadsstyrelsen i måndags att trädgården stängs.
Men Miia Toikka och Riitta Korhonen från Operaatio Gardenia och föreningen Viikki-Seura är inte övertygade om att allt gått rätt till. Flera av de dokument som låg till grund för koncernsektionens beslut är sekretessbelagda, och dessutom anser de att föredragningslistan var ensidig då den inte förde fram Gardenias allmännyttiga roll eller det invånarinitiativ med över 5000 namn som man samlat in. Dokumenten fanns som bilagor till listan.
-
Gardenia
Gardenia uppfördes inför kulturhuvudstadsåret 2000 och öppnade 2001. - Byggnadskostnaderna blev dubbelt så höga som man räknat med, motsvarande 9 miljoner euro.
- Helsingfors stad äger 90 procent av Gardenia och Helsingfors universitet 10 procent. Bolaget har nio anställda.
- Aktiebolaget Gardenias inkomster består av uthyrning av fest- och konferenslokaler samt av beställningar av olika verk, bland annat Utbildningsverket, Byggnadsverket och Miljöcentralen.
- Under de senaste åren har beställningarna från ämbetsverken sjunkit drastiskt. År 2002 beställdes tjänster för 270 000 euro och i fjol för 100 000.
- Fram till i fjol betalade staden dessuom ut ett stöd på 600 000 euro per år till Gardenia.
- När stöden dragits in och ämbetsverken slutat beställa tjänster har ekonomin skjutits i sank och Gardenia beräknas göra ett minusresultat på nästan 250 000 euro i år.
Att Gardenias minusresultat växer beror enligt dem i första hand på att staden medvetet försatt den tropiska trädgården in i en ekonomisk rävsax. Toikka och Korhonen har nu lämnat in ett krav på att få se dokumenten, tillsammans med en rättelseyrkan om stängningsbeslutet. Stadssekreterare Kristiina Matikainen bekräftar att stadens jurister utreder om dokumenten kan ges ut.
"Dyrt sätt att rätta sina fel"
På Gardenia finner HBL en vd som även hon är intresserad av de sekretessbelagda dokumenten. Sari Oikarinen anser att staden borde få en rejäl känga för hur illa den skött sitt bolag och hon är fövånad över att man sekretessbelägger dokument eftersom det inte finns något att dölja.
– Affärsmodellen var orealistisk från början. Nedmonteringen är ett sätt att korrigera felen men det blir fruktansvärt dyrt för skattebetalarna. Att stänga Gardenia medför stora kostnader, säger hon.
Även om verksamheten läggs ner måste byggen hållas med bevakning, el och annat nödvändigt basunderhåll vilket kostar uppemot 100 000 euro om året. Dessutom måste gården skötas eftersom några utomstående företag har sin verksamhet på den.
För att inte tala om alla växter, som med stor omsorg en gång i tiden planterades i trädgården och i dag reser sig högt mot glastaket.
Det var inget litet arbete att reda ut vilka exotiska plantor som skulle kunna växa här, och trädgårdsmästaren Katja Uski har gjort flera privata resor till Asien där hon tagit med sig frön och kunskap om de ömtåliga växterna.
Stängningen innebär också att staden måste hitta ett nytt användningsområde för den jättelika glaspyramiden. Men sonderingarna efter en tänkbar köpare eller hyresgäst har pågått redan länge utan att någon anmält intresse.
– Då återstår i värsta fall rivning, vilket innebär att man slänger miljoner i sjön, säger Oikarinen.
"Omöjlig ekvation"
Grunden för Gardenias usla ekonomi lades redan när projektet startades inför kulturhuvudstadsåret 2000. Den tropiska trädgården var en del av den prestigefyllda storsatsningen på det nya miljöområdet Vik, och det stoppades inte trots att kostnaderna skenade i väg och många politiker redan då ifrågasatte hur bolaget skulle gå runt.
De höga byggnadskostnaderna ledde till att Gardenias hyra blev skyhög, omkring 60 000 euro i månaden, men det problemet löste man genom att Utbildningsverket lovade köpa tjänster i form av naturskolor för skolelever.
Det gjorde Utbildningsverket också fram till i fjol, då det meddelade att man inte längre har råd. Gardenia har ändå fortsatt med att producera de populära naturskolorna eftersom trädgården ursprungligen planerades uttryckligen för att erbjuda tjänsten. Nu gör man det helt enkelt gratis – vilket förklarar det växande minusresultatet.
– Eftersom Gardenia bedriver allmännyttig rekreationsverksamhet hade det enda vettiga varit att från början underställa trädgården ett ämbetsverk, precis som till exempel Vinterträdgården. Då hade lönsamhetskraven fallit bort. De inkomster vi får genom att hyra ut trädgården som konferens- och festlokal kan omöjligt täcka månadshyran på 60 000 euro och staden har aldrig definierat hur ofta Gardenia borde hyras ut, antagligen för att ekvationen är omöjlig. Det går inte att göra pengar på växthus. Därför känns det oärligt att man motiverar nedmonteringen med att trädgården inte är lönsam, säger Oikarinen.
Hon ser det också som djupt problematiskt att Pekka Sauri som drivit på stängningen i stadsstyrelsen i egenskap av ärendets föredragande, samtidigt sitter i Gardenias styrelse.
Ingen plan för glashuset
Pekka Sauri själv svarar gärna på kritiken men anser inte alls att hans dubbelroll är problematisk.
– Jag är inte jävig och har inte upplevt några problem, säger han.
Enligt honom är det ohållbart att hålla ett bolag flytande med så stora minusresultat. Grundproblemet är enligt Sauri att det inte finns en efterfrågan på Gardenias tjänster hos Utbildningsverket men han medger beredvilligt att staden gjorde ett stort misstag när man startade bolaget i sin nuvarande form.
– Man trodde att Vik skulle bli ett blomstrande miljöcentrum där Gardenia skulle få en betydande roll, men verkligheten blev en annan.
Han bekräftar Oikarinens värsta farhågor om att det inte finns någon långsiktig plan för vad som ska hända med glaspyramiden eller tomten.
– Stadens juridiska avdelning utreder hur nedmonteringen av bolaget ska genomföras. Under processen måste vi hitta på vad som ska göras med byggnaden.
Men ni har försökt hitta en köpare eller hyresgäst i över ett år utan att lyckas. Vad får er att tro att ni lyckas den här gången?
– Det finns ingen konkret plan ännu, frågorna är en del av processen. Själva huset är ett stort problem som faller under fastighetskontorets ansvar.
Har staden ett enda bolag som lyckats nå lönsamhet med den ägandeform som Gardenia har?
– Nej, inte vad jag känner till. Att det blev ett aktiebolag när det begav sig berodde på att det fanns två aktörer, universitetet och staden.