Klockorna klämtar för Guggenheim

Efter att det en gång skrinlagts dök det åter upp som gubben ur lådan. I morgon inträder nästa skede. Då avslöjas vinnaren i arkitekttävlingen för ett bygge som kanske ändå aldrig blir av.

Överborgmästare Jussi Pajunen vill inte spekulera i hur det sist och slutligen går. Han har stött projektet aktivt och säger nu att resultatet i tävlingen gör det möjligt att exakt räkna ut kostnaderna för byggnaden.

– Och så färdigställs en näringspolitisk redogörelse som granskar museets inverkan ur olika synvinklar, säger Pajunen och tippar att hösten lider mot vinter innan det blir dags att fatta beslut.

I dagens kärva ekonomiska läge är det möjligt att stadsfullmäktige, som trots allt torde ha sista ordet, anser att Helsingfors inte har råd att lägga ut pengar på ett nytt konstmuseum. Dels är bristen på konstmuseer inte skriande, dels står man inför tuffa nedskärningar inom många sektorer.

Samlingspartistiske kulturministern Sanni Grahn-Laasonens, specialmedarbetare Matias Martikainen säger att den nya regeringen inte har dryftat Guggenheim och att museet inte finns upptaget i budgetberedningen för 2016.

– Men Guggenheim kan givetvis se- dan ansöka om stöd för verksamheten, precis som vilket museum som helst.

Trots arkitekttävling och stor uppmärksamhet finns alltså inga beslut om att bygga museet, än mindre beslut om att investera i projektet.

Långdans i svår koreografi

Veterligen var det Janne Gallen-Kallela-Sirén, dåvarande chefen för Helsingfors konstmuseum, som 2009 sådde fröet till projektet under middag på en kvarterskrog i New York tillsammans med Guggenheimstiftelsens vd Richard Armstrong. Armstrong gillade idén och i januari 2011 visade han sig i offentligheten i Helsingfors. Men konstsamlaren Carl Gustaf Ehrnrooth som representerar den förmögna klanen i släkten, har suttit i Guggenheimstiftelsen sedan 2008 och har sannolikt haft sitt finger med i spelet redan i det skedet. I januari 2011 framgick också att Helsingfors stad redan beställt en utredning över ett samarbete med stiftelsen.

Det var en av de första lobbningsresorna över Atlanten och sedan dess har Armstrong och stöttepelaren, vice vd Ari Wiseman åkt skytteltrafik mellan New York och Helsingfors. Och många finländska politiska höjdare har besökt Guggenheim i New York.

Så tillsatte man en styrgrupp för att hitta en helsingforsisk profil, granska alternativa koncept och syna finansieringsmodeller i sömmarna. Utredningen kom att bli kallad miljonrapporten på grund av kostnaderna för arbetet, och sitt strå till stacken drog Svenska kulturfonden som då bidrog med 250 000 euro.

Guggenheimstiftelsen har gjort klart att man inte lägger ut pengar utan idén är att ställa sitt varumärke till förfogande, givetvis mot en licensavgift som uppskattats till 24 miljoner euro under 20 år. I Bilbao erlägger museet avgifter till stiftelsen för diverse konsultationer och förvaltning som styrs från New York och för Helsingfors del har man räknat att motsvarande tjänster kostar ungefär 2 miljoner euro om året.

Stiftelsen har inte heller någon önskan att bidra till kostnaderna för att uppföra museibyggnaden. För att citera Richard Armstrong i en intervju i Hbl vintern 2012 ska man "se byggnaden som en bestående investering för det allmänna bästa". Kostnaderna för bygget har uppskattats till ungefär 200 hundra miljoner euro, men slutsumman beror på vilket det vinnande förslaget är.

Uppförs- och nedförsbacke

Guggenheim har haft både med- och motvind, och åkt på smällar som stiftelsen inte räknat med. Som våren 2012 då stadsstyrelsen med rösterna 8–7 bestämde att förkasta projektet. Också stadsfullmäktige diskuterade museet och majoriteten motsatte sig.

Men med sällan skådad envishet dök Armstrong och Wiseman åter upp 2013, och hade lyckats lobba till sig en tomtreservering för museet. Reserveringen fick back i fastighetsnämnden men stadsstyrelsen tog ärendet till sig och öppnade den vägen en tomt och därmed arkitekttävlingen 2014. Ursprungligen meddelade stiftelsen att man vill se sitt museum på Skatudden, men så reviderade man åsikt och pekade på Södra hamnen.

Den hårdaste kritiken mot projektet är stiftelsens ovilja att lägga ut egna pengar på projektet. Till och med arkitekttävlingen ordnades med medel som tiggdes ihop, bland annat bidrog Svenska kulturfonden med 350 000 euro till tävlingen som engagerade rekordmånga, 1 700 arkitekter från 77 länder. Till finalen tog sig sex, men ingen finländare, inte heller superstjärnor som Frank Gehry, Zaha Hadid eller Norman Foster.