Ny plan stänger Hanaholmen
Hanaholmens kolkraftverk kan läggas ner i början av 2020-talet om en ny modell för Helsingfors energiproduktion blir verklighet. Modellen är förmånligare än de alternativ som diskuterats tidigare.
Det förslag som styrelsen för stadens energibolag Helen enades om i går, bygger på en kraftigt ökad användning av biobränslen, vilket minskar stadens koldioxidutsläpp. Modellen genomförs stegvis där första etappen är att bygga ett pelletvärmeverk på Sundholmens kraftverksområde. Det skulle ersätta nuvarande oljevärmeverk och producera värme för 25 000 höghuslägenheter. Om Helsingfors fullmäktige godkänner planen i år, kan anläggningen starta redan 2017.
Det andra steget i modellen är att bygga ett större biovärmeverk i Nordsjö, alternativt dela upp det i två mindre värmeverk på skilda platser.
– Om vi på det här sättet kan trygga en tillräcklig värmeproduktion så kan stadsfullmäktige besluta att köra ner Hanaholmens kraftverk under 2020-talets första hälft, säger Helens vd Pekka Manninen.
Föråldrade alternativ
De alternativ som diskuterats hittills har varit att bygga om Hanaholmens och Sundholmens kraftverk så att de kan drivas med 40 procent pellet, eller att bygga ett helt nytt mångbränslekraftverk i Nordsjö. De här planerna härstammar från 2008 och är enligt Manninen inte längre relevanta, eftersom energimarknaden ser helt annorlunda ut i dag.
Viktiga komponenter i den nya planen är ett fortsatt tillvaratagande av spillvärme från fastigheter, nyttjande av geotermisk värme och värmepumpar, ökad satsning på energilagring samt på solpaneler.
– Modellen är diversifierad och flexibel. Den bygger inte på en enda lösning, och den ger utrymme för nya alternativ i framtiden.
Den nya modellen innebär en investering på cirka 360 miljoner euro. Beaktar man också drifts- och andra kostnader är alternativet det förmånligaste av de tre. Klart dyrast vore ett mångbränslekraftverk i Nordsjö som skulle kosta omkring en miljard euro. Det hade krävt en tolv kilometer lång energitunnel till stadskärnan, vilket inte behövs i det alternativ som nu föreslås.
Bara värme
Den nya planen tar sikte enbart på värmeproduktion. I dag samproduceras värme och el, men med nuvarande låga elpriser finns ingen lönsamhet i att investera i kapacitet för elproduktion. Bortfallet i elproduktionen ser Manninen inte som något problem.
– Vi behöver inte själva producera el om vi kan köpa billigare på marknaden. Elproduktion är ingen lokal fråga.
Å andra sidan framhåller Manninen att den plan Helen-styrelsen presenterar överhuvudtaget inte är affärsmässigt motiverad – den görs för att uppfylla utsläppskraven och är ett sätt att för stadsfullmäktige presentera på vilket sätt det görs bäst.
Enligt Manninen kommer det nya investeringsalternativet att tära på bolagets vinstutdelningsförmåga, men inte lika mycket som en miljardinvestering i Nordsjö hade gjort. Vinstutdelningarna minskar också på grund av den nya företagsstrukturen – energibolaget ändrades vid årsskiftet från affärsverk till aktiebolag.
Helens styrelseordförande Pekka Majuri säger att styrelsen står enhälligt bakom det nya förslaget.
– Jag tror också att det tas väl emot i fullmäktige, säger Majuri, som själv är ledamot för Samlingspartiet.