Över sexhundra andraklassare utan eftisplats
Resursbristen inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors väcker bekymmer bland familjerna. I år har flera hundra barn blivit utan eftermiddagsplats.
I år sökte kring 6 300 första- och andraklassare plats i eftermiddagsverksamheten i Helsingfors. Av dem sökte 810 till den svenskspråkiga verksamheten. Alla nya förstaklassare i behov av eftermiddagsverksamhet har fått en eftisplats, men bland barnen i andra årskursen är inte situationen lika bra.
Av de svenskspråkiga 810 sökande blev 34 andraklassare utan eftisplats. Bland de finskspråkiga barnen var antalet nekade platser över 600.
Charlotta Tuovinens dotter Ronja går i Nordsjö lågstadieskola och är en av de nya andraklassare som i höst kommer att bli utan eftisplats. För de heltidsarbetande föräldrarna kommer det att betyda en svårt organiserad vardag och Charlotta Tuovinen är orolig för hur andraklassarna ska klara sig under ensamtimmarna efter skolan.
– Hur löser man det här? Jag har bett om att få jobba distans en dag i veckan men det löser inte problemet, säger Tuovinen.
I Nordsjö lågstadieskola är det tio av de sökande i årskurs två som blivit utan plats i eftermiddagsverksamheten.
Bristande resurser
Då staden beslutar över eftermiddagsplatserna prioriteras förstaklassare och barn med specialbehov i årskurs två. Bland de resterande andraklassarna får lotten avgöra vem som får och inte får plats på eftiset.
Jenni Tirronen, specialplanerare vid utbildningsverket vid Helsingfors stad, säger att situationen i år är svårare än förr på grund av den stora ökningen av förstaklassare i Helsingfors.
– Vi har inte tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda eftermiddagsplats åt alla som sökte. Vi har sökt tilläggsresurser för den ökande barnmängden men inte fått det. För tillfället saknar vi en halv miljon euro i budgeten gemensamt för den finsk- och svenskspråkiga eftermiddagsverksamheten, säger Tirronen.
Inom den svenskspråkiga verksamheten har antalet sökande stigit med cirka 60 barn i år. Resursbristen riskerar att bli ännu större kommande år då antalet förstaklassare fortsätter öka. Nästa år saknas en miljon euro från budgeten.
I Esbo och Vanda är situationen bättre inom den svenskspråkiga eftermiddagsverksamheten. I Esbo har alla 580 sökande första- och andraklassare fått eftermiddagsplats.
Alternativa lösningar
Helsingfors stads alternativ för de familjer som blivit utan eftermiddagsplats är de övervakade parkerna. Men verksamheten är på finska.
– Det fungerar inte för barnen som inte talar finska, säger Tuovinen.
Andra alternativ för familjerna i Nordsjö lågstadieskola är klubbverksamheten som organiseras av olika föreningar eller Ungdomsgården Rastis verksamhet. Men ungdomsgården är endast öppen för barn i trean och uppåt och också klubbverksamheten har sina nackdelar.
– Vi har många bra eftermiddagsklubbar i Nordsjö. Problemet är att de börjar först några timmar efter att barnen slutar skolan. Vad ska de göra under håltimmarna? Vi bor två kilometer från skolan, och att hänga i köpcentret är heller ingenting jag vill uppmuntra, säger Tuovinen.
Enligt Tuovinen faller andraklassarna lite mellan de olika verksamheterna då eftisplatserna är för få. Hon anser också att det inte är bra för en 8–9-åring att vara ensam hemma i flera timmar per dag.
– Ronja har trivts jättebra på eftis hela det gångna året. Det är bra med det sociala så barnen inte bara sitter hemma med telefonen i handen hela eftermiddagen. Det är verkligen synd om det inte får fortsätta.
Tuovinen tycker att den bästa lösningen skulle vara större eftmiddagsgrupper. På så sätt skulle barnen fortsättningsvis få gå i eftis i den bekanta miljön med barn de känner, utan att behöva ta ansvaret att röra sig ensamma i stan.
Eftermiddagsverksamheten är inte lagstadgad. Det är inte obligatoriskt för kommunerna att ordna verksamhet för barnen efter skolan och familjerna har ingen rätt till en eftermiddagsplats. I Helsingfors har eftermiddagsverksamheten emellertid funnits till i över tio år.