Parker ska piffa upp förorter
Miljoner på parker ska ge förorterna draghjälp och bättre image. På förortsprojektet i Helsingfors oroas man ändå över att det nya regeringsprogrammet helt verkar ha glömt bort statens utvecklingsprogram för bostadsområden.
I Hemmalmsparken i Övre Malm porlar kallvattnet ner i simgropen som ska fyllas denna soliga morgon i juni, syrenerna doftar, några barn klipper och klistrar vid det stora stockbordet och två systrar har radat upp ett eget leksaksloppis på gräsmattan. Barn, föräldrar och personal gungar, cyklar, klättrar, solar och övervakar i perfekt parkharmoni.
Hemmalmsparken är ett av de objekt som i maj beviljades medel ur Helsingfors förortsfond, som har till uppgift att lyfta förorterna och förbättra deras trivsel och funktionalitet. Hela 700 000 euro får Hemmalmsparken, som vid första anblicken egentligen inte ser ut att sakna något vad gäller trivsel och funktionalitet. Andra parker som beviljats större summor är Kostiberget och skejtparken i Gårdsbacka, Månsasparken, Gamlasparken och idrottsparken i Gamlas. Sammanlagt får parkerna och ett antal mindre projekt nästan fem miljoner euro.
Hur många gungor får man egentligen för 700 000 euro?
– Det är nog många. Klätterställningar är sedan lite dyrare. Men orsaken till att just den här parken finns med bland dem som fått pengar är att den ska göras tillgänglig. Det betyder att toan ska fungera också för rullstolsburna och andra personer med funktionshinder, men också att här till exempel ska finnas idrottsredskap för äldre. Målet är att blanda generationerna, säger projektchefen Tero Santaoja på förortsprojektet.
Det är Helsingfors förortsprojekt som koordinerar insatserna i förorterna, och som också är med och bereder de projekt som finansieras ur fonden. I maj beslutade stadsstyrelsen att projektet ska fortsätta, och på hösten ska en ny plan för de kommande åren lämnas in.
Negativ bild
Om projektets uppgift står bland annat att den centrala uppgiften är att förbättra bilden av Helsingfors förorter genom en rad åtgärder.
Vilken är bilden och i vems ögon?
– Medierna och de som inte själva bor i förorten har ofta en negativ bild, till exempel om att det är otryggt i förorterna. Men invånarna själva är sällan lika negativa. Det kan vara något ganska litet som skapar ett områdes rykte – hur det ser ut kring stationen till exempel. Och experter och tjänstemän spär på, säger Santaoja.
Men visst, i många förorter finns gott om rum för förbättring, det är därför förortsprojektet finns.
– I många av förorterna är byggnadsbeståndet i dåligt skick, miljön är inte alltid den bästa, folk upplever otrygghet. Här kan finnas olika slag av socioekonomiskt betingade utmaningar.
Är Helsingfors förorter dåligt planerade?
– Ja, också det. Man har till exempel inte alltid lyckats blanda olika former av boende. Men förorterna representerar också sin egen tid – en del av dem har byggts upp i all hast för att tillgodose inflyttarnas behov, och en del under dåliga konjunkturer. Man måste förstå dem ur ett historiskt perspektiv.
Att förbättra upplevelsen av olika platser behöver inte alltid kräva så stora insatser. Ibland kan det räcka med att rensa ogräs och förbättra belysningen, säger Santaoja.
Är det ur det perspektivet vettigt att lägga flera miljoner på några parker?
– Barnen är en viktig grupp, och att satsa på dem är ett sätt att förhindra utslagning. Att bereda plats för möten mellan generationer är också viktigt. Sist och slutligen är det här inte så väldigt stora pengar i sammanhanget.
Regeringsprogrammet oroar
Den största summan ur fonden, 800 000 euro, går i år till att rusta upp Kostiberget i Gårdsbacka, ett stycke så gott som orörd natur med träd och höga klippor bakom biblioteket och ungdomsgården och alldeles invid köpcentret. Bara glasskärvorna och några använda sprutor vittnar om att det finns de som besöker platsen, och tjänar samtidigt som förklaring på den sedan länge övervuxna sandlådan.
Enligt planerna ska området förses med gångvägar, utsiktsplats, idrottsredskap och möjligheter till stadsodling.
– Här handlar det om att invånarna ska ta området i besittning, men så länge det känns otryggt är det förstås svårt. Det är ett fint ställe, solnedgången syns vackert här, säger Santaoja.
I höst ska förortsprojektet presentera en ny plan för stadsstyrelsen för de kommande två åren. Den period som snart tar slut har temat "bildning är coolt", och ett fokus har varit att förbättra förortsskolornas rykte. I den nya planen kommer stadsförnyelser att vara ett tema, att man ser på ett område ur olika synvinklar och flera sektorer är med och utvecklar sin egen del. Ett sådant projekt är redan på gång i Havsrastböle. Ett annat tema är att motarbeta marginalisering på olika sätt.
Det finns ändå orosmoln på den klarblå junihimlen. I det nya regeringsprogrammet står ingenting om att fortsätta med statens utvecklingsprogram för bostadsområden, tidigare förortsprogrammet. Det nuvarande programmet upphör vid årsskiftet.
– Helsingfors har sökt finansiering för många projekt ur programmet. Nu får vi se hur det blir. I regeringsprogrammet nämns visserligen kompletteringsbyggande, men här står inte heller någonting om hur man till exempel ska motverka marginalisering, konstaterar Santaoja.