"Vi måste prata med varandra"
Ungdomsledaren Ujuni Ahmed ser många unga som håller på att slitas itu mellan två kulturer – så var det också för henne under ett par turbulenta år. I våras fick Ujuni Ahmed plötsligt allt ljus på sig då hon gick ut och sade att Finlands somalier som grupp borde fördöma gruppvåldtäkten i Mosabacka.
Det var nog många somaliska finländare som höll andan när det visade sig att ungdomarna bakom gruppvåldtäkten i Mosabacka hade somalisk bakgrund. Och mycket riktigt, reaktionerna på sociala medier och diskussionssajter lät inte vänta på sig – aggressionerna mot somalierna vädrades grundligt.
De attackerade gick i försvarsställning, och motsättningen mellan majoritetsbefolkningen och minoriteten ställdes på sin spets.
Mitt i turbulensen gick Ujuni Ahmed, 26, ut i den stora draken och krävde att somalierna som grupp ljudligt ska fördöma brottet. "Om varje enskilt fall sopas under mattan kommer snart nästa. Vi har ett problem", sade hon i Helsingin Sanomat, och andra medier hoppade på tåget.
– Det var frustration som fick mig att reagera. Om vi inte börjar prata blir det ännu mer problem. Jag hoppas att vi inte är på samma punkt om tio år, utan att vi vaknar upp och börjar diskutera problemen. Alla vet att våldtäkt är fel. Det skulle kanske underlätta om vi kunde arbeta tillsammans mot samma mål. Sist och slutligen tycker finländare och somalier ändå lika om mycket, säger Ujuni Ahmed nu, ett par månader efter att den värsta uppståndelsen lagt sig.
- Ålder: 26 år.
- Familj: Pappa, mamma, tre systrar och fyra bröder.
- Aktuell som: Gick ut och tog ställning i samband med gruppvåldtäkten i Mosabacka i våras och blev mediefavorit över en natt. Ungdomsledare.
- Är rädd för: Att leva i naturen.
- En person jag gärna vill träffa: Artisten K’naan, som jag beundrar.
- Sommarens höjdpunkt: Ramadan.
Oväntat beröm
När det begav sig fick hon både ris och ros. Det fanns de som tyckte att det somaliska samfundet genom att fördöma brottet samtidigt tar på sig en kollektiv skuld för ett brott de flesta anser avskyvärt. Men mest fick hon ros – också från oväntat håll. Den sannfinländske riksdagsledamoten Tom Packalén skrev på sin blogg att Ujuni Ahmed gav honom tillbaka tron på det somaliska samfundet.
– Det var ett väldigt märkligt sätt att uttrycka sin uppskattning på. Visst är det bra om mitt inlägg fått folk att tänka att det är möjligt att samarbeta, men jag undrar bara – hur låga tankar hade han egentligen haft om det somaliska samfundet innan? kommenterar Ahmed.
Det är medier, politiker och andra med inflytande som har makt att göra något åt motsättningarna. Orden är viktiga. Ujuni Ahmed anser att alla dumma uttalanden får passera om den som uttalar sig är sannfinländare.
– Det raserar det jobb som görs på gräsrotsnivå. Man borde förstå att det räcker med ett uttalande för att helt rubba en ung människas uppfattning om hen är en del av det här samhället eller inte. Det är synd att inte heller andra partier tagit ställning.
Pendlade mellan kulturer
Ujuni Ahmed kom själv till Finland som treåring från Somalias huvudstad Mogadishu. Efter en oproblematisk lågstadietid fick Ahmed och de andra unga med invandrarbakgrund i högstadiet tydligt känna av att de inte var som andra, att det kanske inte lönade sig att studera, att alternativen som låg framför dem var begränsade. Samtidigt slets de mellan två kulturer.
– Jag hade några turbulenta år efter högstadiet då ingenting riktigt satt och jag sökte mig själv. Det värsta var att jag inte visste att känslan var tillfällig. Jag pendlade mellan det somaliska och det finländska, men lyckades inte kombinera dem. Det var först då jag hittade till Tyttöjen talo som jag för första gången kände att jag kunde vara mig själv och prata om det som låg överst.
Efter det har Ahmed bland annat hunnit med gymnasiestudier, mediestudier i London och spelat en av huvudrollerna i en av Q-teatteris uppsättningar. Nu jobbar hon på ungdomsgården i Ärvings.
Nyckeln till att leva i två kulturer samtidigt hittade Ahmed genom att lyssna till sina egna känslor.
– Jag började leva som det kändes bra. Jag upplever inte att jag är skyldig någondera kulturen något, utan jag utgår från vad jag själv anser är rätt.
Diskutera mera. – Jag hoppas att vi inte är på samma punkt om tio år, utan att vi vaknar upp och börjar diskutera problemen, säger ungdomsledaren Ujuni Ahmed.