Steinerpedagogik snart också på svenska
Nu blir det möjligt att studera Steinerpedagogik på svenska i Finland. Snellmanhögskolan ska inleda en svenskspråkig kurs för daghemspersonal.
Lugnet som lägger sig i salen är påtagligt. Det enda ljudet är den stilla musiken från pianot i hörnet. Anna Karvo och Silja Raatikainen är två av det tjugotal studerande som står i par, rygg mot rygg, och rör sig sakta till stycket Spiegel und spiegel av Arvo Pärt.
Vi befinner oss på Snellmanhögskolan i Helsingfors, helt bredvid havsstranden i naturnära Jollas. Campusbyggnadernas organiska linjer utgör en skarp kontrast till de sedvanliga villorna runtomkring.
Lektionen i fråga är eurytmi, en rörelsekonst som lärs ut inom Steinerpedagogiken och som alla studerande på Snellmanhögskolan lär sig – med varierande entusiasm. För Anna Karvo och Silja Raatikainen, som studerar till barnträdgårdslärare, finns det emellertid inget tvivel om att de hittat rätt.
– Hela attityden till inlärning och människans utveckling är annorlunda. Här fokuserar vi inte bara på intellektet utan ser människan som en helhet, säger Anna Karvo.
Snellmanhögskolan utbildar barnträdgårdslärare och klasslärare och erbjuder också studier i specialpedagogik, goetheansk bildkonst, tal och drama, sång och eurytmi. Hittills har undervisningen endast funnits på finska.
Det närmaste stället att studera Steinerpedagogik på svenska har varit Waldorflärarhögskolan i Bromma i Sverige, men för att bli behörig i Finland måste man ansöka om behörighet av Utbildningsstyrelsen.
I höst ska högskolan arrangera en svenskspråkig kurs för daghemspersonal.
– Flera Steinerdaghem kontaktade oss och sade att det finns behov för en svenskspråkig utbildning. Dessutom råder det just nu brist på daghemspersonal också på den kommunala sidan, säger kursansvariga Erika Kihlman.
I Finland finns det 44 Steinerdaghem av vilka 7 är svenska. Kursen ger inte behörighet, men motsvarar det andra året av heltidsstudier vid Snellmanhögskolan.
För att bli behörig krävs ett års allmänna studier, sedan två år som fokuserar på grunderna för pedagogiken och ett år av fördjupade studier och praktik.
Antroposofi och konst
Snellmanhögskolan som grundades 1980 undervisar i Steinerpedagogik, en pedagogik som baserar sig på antroposofi. Antroposofin är en världs- och livsåskådning och rörelsen grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet. En central tanke är att sammanföra den andliga världen med den vetenskapliga.
J.V. Snellman har gett skolan dess namn och också hans pedagogiska tänk fungerar som bas för studierna. År 2002 fick skolan officiell status inom det fria bildningsarbetet.
Steinerpedagogiken har väckt en del kritik särskilt på grund av den antroposofiska, andliga grunden. Kristna kyrkan å ena sidan och vetenskapen år den andra är återkommande kritiker. Antroposofin har kallats både för sekt och för pseudovetenskap.
På Snellmanhögskolan går de ettåriga allmänna studierna ut på att lära sig om antroposofi och Rudolf Steiners tankar om bland annat livslångt lärande.
Däremot lär man inte ut antroposofi på Steinerskolorna, och många elever varken känner till eller förbinder sig vid den antroposofiska människosynen. Också bland de studerande på Snellmanhögskolan är inställningen till antroposofin och Rudolf Steiner varierande, men de flesta ser den praktiska pedagogi- ken som välfungerande och motiverad.
Många förknippar Steinerskolor med konstämnen, och också på Snellmanhögskolan innefattar undervisningen konstämnen såsom drama, handarbete, musik och eurytmi.
– Man hör ofta att Steinerskolorna skapar konstnärliga människor, men egentligen är konstutbildningen ett redskap, säger läraren Tiina Ristolainen.
Högskolan använder inte tentamina som mätmetod, utan de studerande skriver i huvudsak reflekterande essäer. I slutet av studierna ska de skriva ett slutarbete.
Teori och praktik
Eurytmin är ett annat känt element som skiljer Steinerpedagogiken från traditionell pedagogik. Eurytmin används i pedagogiken bland annat för att stödja barnets utveckling, men eurytmi är också en scenkonst och kan användas i terapeutiskt syfte.
Silja Raatikainen är en av de få som själv gått i Steinerskola, majoriteten av studerandena har gått i en kommunal skola. Raatikainen säger att hon nu förstår mycket bättre varför man gjorde saker och ting på ett visst sätt under hennes skoltid. Hon berättar att hennes förhållningssätt till exempelvis eurytmi förändrades rätt mycket under skolgången. I tonåren var det inte alltid lätt att förstå varför man höll på med det. På Snellmanhögskolan har hon lärt sig uppskatta ämnet på ett helt nytt sätt.
– Efter eurytmin har man en varm känsla i bröstkorgen, säger hon.
En central tanke i pedagogiken är att utveckla hela människan; pedagogerna själva talar om att utveckla tanke, känsla och vilja. Viktigt är att nå balans mellan kunskap och känslomässig utbildning. Målet är att stödja elevernas självständiga utbildning och fritt tänkande. Man tar avstånd från tävlings- och prestationskrav. I Steinerskolorna ger man till exempel sifferbetyg först i grundskolans högre klasser.
Utbildningen på Snellmanhögskolan innefattar såväl teoretiskt, praktiskt som konstnärligt arbete, och målet är att de ska integreras så väl som möjligt.
– Vår utbildning innefattar till exempel mer praktik än universitetsutbildningen i småbarnspedagogik, säger Tiina Ristolainen.
Det man ofta hör upprepas är att barn i Steinerskolor inte lär sig att läsa och skriva. Hur reagerar du på det?
– En del barns utveckling går i en annan takt än andras. Man kan fråga sig om det finns något annat som barnet måste lära sig innan man kan fokusera på till exempel läsandet. Men det är klart de lär sig läsa och skriva med tiden.
Utveckla viljan
Inom Steinerpedagogiken finns en tanke om att mognaden utvecklas i sjuårsperioder. Den första är en tid av fysisk utveckling och fokus ligger på att utveckla den egna viljan. Då är det viktigt att barnen får mycket stimulans, får leka fritt och uppmuntras att forma sina egna åsikter.
– Steinerpedagogiken ger verktyg att observera barnet, bland annat med hjälp av konsten och naturen. Målet är att glömma sina egna förutfattade meningar och se hela människan som hon är, säger lärare Tiina Ristolainen.
Många lockas också av Steinerpedagogikens betoning på kost, friluftsliv och hållbar utveckling. Såväl på Snellmanhögskolan som i många Steinerdaghem och -skolor äter man ekologisk, växtdominerad mat. Man vistas mycket utomhus, sorterar sopor och strävar efter hållbar utveckling.
Ett Steinerdaghem ska vara likt ett hem, där också vardagssysslor ska göras lugnt och med eftertanke. Lugnet är centralt.
– Det är viktigt att inte ha bråttom och visa hur man lever i stunden. Man ska förmedla en tanke om att världen är en bra och vacker plats. Därför ska man vara tålmodig och till exempel låta treåringar klä på sig själva, även om det kan ta tid och man själv skulle ha bråttom, säger studerande Anna Karvo.