Lärarna protesterar mot slopad svenska
De finska barnen får större valfrihet om svenskan inte mer är ett valfritt frivilligt språk. Så resonerar åtminstone den finska utbildningsdirektören i Borgå. Språklärarna i de finska skolorna håller inte med.
BORGÅ – Det här betyder att språkurvalet urholkas. Är det så att ni faktiskt anser att alla föräldrar som har valt svenska som frivilligt språk från fjärde klass för sina barn har tänkt fel?
– Det nya förslaget till språkprogram är bara en synvilla. Inget bli bättre, i stället blir det sämre.
– Att börja med ett nytt språk i fyran eller i sexan är som natt och dag. Ju äldre barn, desto svårare är det att motivera dem att lära sig nya språk.
De lärare som i går fick information om det nya förslaget till språkprogram för de finska skolorna i Borgå har svårt att lägga band på sin upprördhet. Allt det här har planerats utan deras vetskap och är klart att läggas fram för den finska utbildningssektionen för avgörande beslut om drygt två veckor.
– Jag har varit i kontakt med Undervisningsministeriet, säger Hanna Mäki-Hallila vid Linnankosken lukio. Jag har förklarat hur det här ärendet har beretts helt utan lärarnas medverkan, helt i konflikt med god förvaltningssed.
– Är det meningen att de finskspråkiga barnen i den här staden ska förlora alla möjligheter att bli tvåspråkiga?
Stämningen i biblioteket i Pääskytien koulu är mycket laddad. Utbildningsdirektör Jari Kettunen har berättat om sin nya modell till språkprogram, där man slopar svenskan som valbart språk i fyran.
– Alltför många av de finskspråkiga barn som väljer ett frivilligt språk i fyran väljer just svenska, säger Kettunen. Det leder till att det blir omöjligt att skapa tillräckligt stora undervisningsgrupper för ryska, franska eller tyska som också är valbara som frivilliga. Om Borgå tar bort möjligheten att välja svenska frivilligt i fyran kan man öka på intresset för de mer ovanliga språken.
– Den nya läroplanen stadgar att den obligatoriska svenskan tas med redan på sjätte klass, i stället för som nu i sjuan. Då kan vi i Borgå erbjuda ett större paket svenskundervisning än minimikraven förutsätter, för den som vill.
– Ett nytt språkprogram skulle ge barnen möjlighet till undervisning i tre starka A-språk, engelska från trean, ryska, tyska eller franska från fyran och svenska från sexan.
Sektionen avgör
Den nya läroplanen träder i kraft hösten 2016. Den nya timfördelningen har gått på remissbehandling till skolorna, men det är inte många som har kunnat tyda den. Det nya språkprogrammet är en nyhet för alla i salen och Kettunen säger också att han ännu inte har formulerat något riktigt förslag till sektionen som samlas den 11 juni. Trots det har han fört ingående diskussioner med Utbildningsstyrelsen om möjligheterna att ändra på språkpaletten.
– Det är sektionen som har avgörandet i sin hand, påpekar Kettunen. När det gäller innehållet i undervisningen är det sektionen som har beslutsrätten. Sektionens beslut kan förstås tas upp till behandling i nämnden och i stadsstyrelsen, vid behov.
– Varför presenteras förslaget för oss först nu, när sektionen ska fatta sitt beslut om två veckor, frågar Marianne Suhonen, lärare vid Linnankosken lukio. En så här drastisk försämring av barnens rätt till språkundervisning, det är inte rätt att hemlighålla den för alla berörda på det här sättet.
I Kettunens förslag ingår också nya tankar om hur man kan skjutsa barn mellan skolorna för att åstadkomma tillräckligt stora grupper, femton elever, för undervisningsgrupperna i de frivilliga språken. Men bara om svenskan inte är ett alternativ.
– Om svenskan finns med som valbart ämne i fyran blir det stora problem med alla dem som i stället tar den obligatoriska svenskan från sexan, säger Kettunen. Det blir för dyrt.
Samhällsdebatt
Kettunen drömmer om en skola där barnen lär sig många olika språk. Språklärarna har sett verkligheten.
– Det finns många som vill börja med nya främmande språk. När eleverna blir äldre och kraven blir större tappar de ändå intresset och lämnar sina språkstudier.
– I stället har vi praktiska erfarenheter av att de elever som har valt svenska som A-språk också har lättare att lära sig andra språk. Och varför skulle vi göra oss av med möjligheterna att välja svenska i fyran när det är så populärt som det är i Borgå i dag?
I den nya timplanen har man reserverat tre veckotimmar för engelska i klass tre, i de finska skolorna.
– Ett helt dumt beslut, som vi språklärare har motsatt oss, säger Seija Jäppilä i Keskuskoulu. Hellre vill vi ha två veckotimmar på trean och en tredje timme i femte klassen eller allra helst, en timme engelska redan på tvåan. Ju yngre eleverna är desto lättare har de att lära sig nya språk.
Timplanen måste gå till avgörande redan före sommaren, men när det gäller språkplanen kan Jari Kettunen efter gårdagens stormiga lärarmöte tänka sig att sektionen tar ställning först i september.
– Nu måste vi jobba på det här tillsammans, säger Laura Karén, som bland annat företräder föräldraföreningarna. Det här är ett beslut som kräver omsorgsfulla förberedelser och omtanke. Jag är glad om språklärarna, som är de verkliga experterna, kan dela med sig av sina kunskaper.
Lärarna på mötet efterlyser också de en bred samhällsdebatt där speciellt de berörda, som föräldrarna och eleverna, får komma till tals.