Kasper lär sig sitt drömyrke via läroavtal
Kasper Nurmiaho vet vad han vill bli när han blir stor – rörmontör. När han inte kom in på den önskade linjen efter grundskolan sökte han andra vägar. I dag lär han sig yrket via läroavtal och stortrivs.
När Kasper Nurmiaho för ett år sedan gick ut grundskolan hade en han en sak klar för sig, ett yrke måste han skaffa sig. Rörjobb intresserade, men han kom inte in på rörmontörslinjen vid yrkesskolan som han hade hoppats, utan fick i stället börja på en målarlinje.
– Jag insåg snabbt att målaryrket inte var min grej så jag hoppade av den privata skolan i Helsingfors. I stället fick jag en plats på yrkesskolans metallinje och gick där i höstas, men inte heller det kändes helt rätt.
Han tog kontakt med en studiehandledare vid läroavtalsbyrån på yrkesinstitutet Omnia och den vägen fick Kasper Nurmiaho hjälp med att hitta en praktikplats på VVS-enheten vid Esbo stads fastighetsservice.
Efter en månads praktik i december visste Kasper att han hade hittat rätt. Han ingick ett läroavtal som inom ett par år ska göra honom till behörig rörmontör. Nu åker han runt till skolor, äldreboenden och byggarbetsplatser i staden och reparerar läckande kranar eller monterar nya toalettstolar.
– Det här är roligt! Jag har trivts väldigt bra. Jämfört med att gå i skola är det toppen att få lära sig ett yrke på det här sättet.
Ger råd till företag
Läroavtal är inget vanligt sätt att skaffa sig en utbildning i Finland. I exempelvis Esbo erbjuds tjugo startplatser två gånger per år. Det är platser som skräddarsys enligt de ungas preferenser och sektorernas möjligheter att ta emot studerande på läroavtal.
Projektet är i startgroparna, det här är andra året som läroavtalsbyrån vid yrkesinstitutet Omnia ledigförklarar läroavtalsplatser. Hittills har man bara förmedlat platser till stadens egen organisation, men utvecklingschef Kaarina Salonen hoppas att privata företag också ska bli intresserade av verksamheten.
– Läroavtalet börjar alltid med en prövoperiod på arbetsplatsen, för att den unga ska få se vad arbetet i praktiken går ut på. Vi vill att alla ska hitta sin egen bransch. Många prövoperioder leder till att praktikanten inser att branschen verkligen inte är vad hen trodde och det är också bra, då kan man utesluta det alternativet, säger Salonen.
Svenska platser på daghem
Prövoperioden kan vara från en till sex månader, allt enligt den ungas behov. Varje praktikant har sin personliga handledare. Esbo stad erbjuder platser inom en rad olika sektorer, allt från idrottsplatser och grönområden till äldrevård och catering.
– På svenska sidan har vi ett stort behov av personal inom småbarnsfostran och tar gärna emot sökande som är intresserade av att jobba på daghem och förskolor, säger Salonen.
Läroavtal passar bra för unga som inte trivs så bra i skolan eller orkar sitta stilla på långa föreläsningar. Det är ändå ingen genväg till yrkeslivet, utan kräver mycket av den studerande.
– Läroavtalet går ut på att lära sig genom praktiska övningar. Men det är mera krävande än studier vid en läroinrättning, för de studerande har vid sidan av arbetet också hemuppgifter och prov. I slutet av den två till tre år långa studietiden ska man avlägga samma yrkesexamen som studerande vid yrkesskolan.
I läroavtalet varvas praktikdagar med studier. En vanlig modell är att vara fyra dagar i veckan på jobbet och en dag i skolan. Kasper Nurmiaho tillbringar varje måndag på yrkesskolan i Alberga, där han för tillfället går en kurs i svetsning.
Tidiga morgnar och lön
Kasper Nurmiaho är 16 år och en av de yngsta som har valt det här studiealternativet. De flesta andra i Esbo är myndiga. Det svåraste med att byta skolan mot en arbetsplats var enligt Kasper de tidiga morgnarna.
– Arbetsdagen börjar klockan 7, då ska jag ha stämplat in här på kontoret i Mikkels. Om jag försenar mig blir det avdrag på lönen. Visst var det till en början tungt att stiga upp så tidigt, men man vänjer sig. Jag har tur som kan samåka med föräldrarna, de ska åt samma håll varje morgon.
En av fördelarna med läroavtalet är att man får lön för jobbet. Staden betalar motsvarande minimilön enligt det kommunala kollektivavtalet eller drygt 1 500 euro i månaden. Kasper Nurmiaho sparar en stor del av sin lön, för att kunna köpa en egen bil när han fyller 18 år.
– Lönen är som en bonus. Visst har jag mera pengar att röra mig med än kompisar som går i gymnasium eller i yrkesskola. Jag bor hemma hos föräldrarna och betalar dem varje månad för mat och bensin.
Trots att läroavtalsutbildningen följer samma kalender som skolorna tar Kaspers jobb inte slut den sista maj. Han har blivit erbjuden ett jobb på VVS-avdelningen över hela sommaren.
– Jag kommer att jobba en stor del av sommaren, men inte hela. För att orka studera måste jag ha lite semester också, oavlönad sådan. Jag ska inte göra något speciellt, bara sova länge på morgnarna, ta det lugnt och hinna åka ut till familjens sommarstuga.