”Verksamheten går före estetiken”
Containerkafét i Gräsviken i Helsingfors väcker känslor. – Det måste bli ett slut på att bygga utan eftertanke, säger bildkonstnär Martti Aiha.
– Helvete!, utbrister Martti Aiha när det går upp för honom att kaféet som byggts vid hans skapelse Västra länken inte alls är som det ursprungligen var tänkt.
Västra länken, den lite snyggare planskilda anslutningen som förbinder Mechelingatan med Sanduddskajen, blev klar för flera år sedan. Redan då diskuterades formen och utseendet för det kafé eller den livsmedelskiosk som det fanns en tomtreservering för. Västra länken är skapad av Martti Aiha.
Containerkaféet ligger på den öppna platsen där cyklister och fotgängare passerar under Västra länken, precis där cykelstråket Banan börjar. På nedre plan har kaféet 50 sittplatser och takterrassen ger rum för 70 platser.
– Vi skissade på det då men vad som hände sedan vet jag inte. Vi hade en överenskommelse. Staden skulle vara i kontakt med mig när kaféplanen aktualiseras, säger Martti Aiha.
På stadsplaneringskontoret säger områdesarkitekt Matti Kaijansinkko att företagarna väljer vem de samarbetar med.
– Ursprungligen tänkte vi oss en dygnet runt-livsmedelskiosk. Ett ställe där man kan hämta mjölk mitt i natten. Nu blev det så här. Vi kan inte tvinga en viss arkitektbyrå på någon. Den unga kaféföretagaren ville ha något som för tankarna till hamnen.
Därav sjöcontainrarna, alltså.
– Kaféet ligger precis vid spårvagn nios hållplats och åttans och sexans hållplatser ligger också nära. Här passerar folk förbi på väg till daghem och arbete så hos oss kan man titta in och äta frukost om man vill, sade Anni Eskeli som arbetar i kaféet till HBL i början på april.
– Jag förstår inte varför man inte förhåller sig seriöst till miljön i en stadsdel som utvecklas och byggs ut, säger Martti Aiha.
Enligt Matti Kaijansinkko har kaféplanerna under åren diskuterats vid fem olika ämbetsverk inklusive byggtillsynen.
– Ingenting byggs av en slump eller godtyckligt. Själv tycker jag att verksamheten är viktigare än estetiken.
Matti Kaijansinkko säger också att cyklisterna behöver inte oroa sig.
– Det är gott om utrymme runt byggnaden och så har ju cykeln ett framhjul som går att vända.