Privatisering oroar Esbos anställda
Esbo stad vill låta privata företag sköta bland annat städning och vägunderhåll för att bättre klara av stadens snabba tillväxttakt. Bland personalen är oron stor.
Fastighetsservicen och kommunaltekniken inom Esbo stad, dit bland annat städning, vägunderhåll och parkskötsel hör, fungerar sedan några år enligt en så kallad intern beställar-utförarmodell (se faktaruta). Enligt stadsdirektör Jukka Mäkelä har modellen förbättrat stadens kostnadsmedvetenhet och produktivitet. Men nu går det inte längre att pressa fram fler positiva effekter, och Mäkelä föreslår att man frångår modellen.
- På måndag behandlar stadsstyrelsen i Esbo stadsdirektörens förslag.
- Fullmäktigegruppernas ordförande möts dessförinnan för att försöka ena sig kring en kompromiss som stadsstyrelsen kan godkänna så enhetligt som möjligt. Målet är att fullmäktige ska ta ställning till planerna inom maj.
- HBL:s snabbkoll visar att flera fullmäktigegrupper är skeptiska till förslaget. SFP varnar för att montera ner en etablerad struktur och göra sig av med expertis. Man anser att staden först borde reda ut vad som är fel i nuvarande modell innan man gör sig av med den.
- Vänsterförbundet är kort och gott emot en privatisering oavsett om den sker stegvis eller på en gång.
- SDP kallar stadsdirektörens förslag kortsiktigt och påpekar att inte bara personal utan också skattepengarna flyttar till privatat sektorn. I Helsingin Sanomat säger De grönas gruppordförande att Esbo inte ska söka snabbvinster med stora privatiseringar. I stället borde stadens egen struktur fås i skick.
- I dag tillämpar Esbo en så kallad intern beställar-utförarmodell inom fastighetsservicen och kommunaltekniken.
- Den går ut på att en enhet beställer tjänsterna och en annan enhet producerar dem.
- Det gör tjänsteproduktionen mera genomskinlig och mätbar, och anses öka kostnadsmedvetenheten.
I stället vill han att funktionerna inom kommunalteknik och fastighetsservice slås samman, samt att man i högre grad köper tjänster på konkurrensutsatta marknader. Enligt Mäkelä finns det gott om privata företag särskilt inom fastighetsservice.
Växer snabbt
Ett centralt motiv bakom omläggningen är att Esbo växer i rasande fart. Antalet invånare ökar med nästan femtusen år, och prognosen för år 2050 är 400 000 invånare jämfört med dagens 265 000.
– Den viktigaste frågan för oss hur vi ska hantera den snabba tillväxttakten. Både inom kommunalteknik och fastighetsservice växer uppgifterna med 5–10 procent per år, särskilt nu när vårt investeringsprogram är omfattande. Fram till 2020 bedömer vi att våra åtaganden växer med 25–30 procent.
Samtidigt har staden satt upp ett högt produktivitetsmål, 10 miljoner euro per år ska sparas inom kommunalteknik och fastighetsservice fram till slutet av 2017. I den här situationen vill Mäkelä inte låta den egna organisationen växa. Inte heller vill han att staden grundar egna företag som konkurrerar med de privata. I stället vill han köpa tjänster på marknaden.
Vissa medier har rapporterat att staden planerar flytta över 900 anställda till privata arbetsgivare. Mäkelä påpekar att några personaleffekter inte har nämnts i beredningen.
– Den frågan klarnar i det fortsatta utredningsarbetet.
Siffran 900 är den sammanlagda personalstyrkan inom de aktuella förvaltningarna, men enligt staden är det inte meningen att samtliga anställda i ett slag ska bort från stadens lönelistor. I vilken omfattning och takt det sker hänger samman med hur Esbo växer, personalens situation, pensioneringar och naturlig avgång, samt hur den privata marknaden fungerar.
– Utifrån dessa faktorer utarbetar vi olika förslag till hur processen går vidare, i samråd med personalorganisationerna och andra aktörer.
Förutom Västmetron är Esbo sjukhus och Lärobackens skola stora investeringar framöver. Det innebär nya utrymmen att underhålla, och enligt Mäkelä är det framför allt den service som är kopplad till det växande Esbo som borde köpas på marknaden.
Hur kan ni veta att det blir billigare än om stadens egen personal gör jobbet?
– Vi har gjort noggranna jämförelser av kostnaderna för utfört arbete inom staden och av privata företag. Helt identiska fall som direkt går att jämföra finns aldrig, så kanske är det inte den absoluta sanningen, men någon bättre mätare går inte att få. Utifrån de utredningar som gjorts ser det ut som om det jobb som görs av privata fastighetsföretag är förmånligare, säger Mäkelä.
Att stadens arbete bedöms vara dyrare förklarar Mäkelä med att det jobb som görs av privata aktörer sannolikt styrs av färre normer och regler.
"Kortsiktigt"
Bland personalen är oron däremot stor. Fackförbundet JHL har synligt tagit avstånd från planerna och förra veckan ordnades en demonstration vid stadshuset. Förbundets ståndpunkt är att kvalitet, tillgänglighet och tillförlitlighet garanteras bäst om de aktuella tjänsterna fortsättningsvis produceras i stadens regi.
– Då utgår man från stadsbornas intresse, inte från utomstående kommersiella bolags vinstintresse, heter det i förbundets ställningstagande.
JHL framhåller vidare att serviceproduktion i stadens regi garanterar att skattemedlen stannar i kommunen. Förbundet fruktar att de anställ- da hos en privat arbetsgivare får säm- re arbetsvillkor, och hävdar att den planerade omställningen i slutändan blir dyrare för kommunen.
Torbjörn Blomster är arbetsledare för gatuunderhållet i Alberga-Fågelberga-området. Det är hans medarbetare som ser till att vägarna är framkomliga oavsett årstid, väder och vind.
– Så att skattebetalarna får den grundservice de har rätt till, säger han.
Blomster är 55 år och tror inte att något privat företag vill anställa en person i hans ålder om en utlokalisering blir aktuellt om något år.
– Då väntar väl arbetslöshet.
Blomster tycker inte att staden har undersökt alla tänkbara modeller tillräckligt för att kunna ta ett så här stort beslut.
– Jag förstår inte hur man fått fram alla de här besparingarna. Det känns som om siffrorna är tagna ur luften, och att man bara gått in för en politisk linje som ska följas.
Både för- och nackdelar
Aki Koponen som är knuten till Handelshögskolan vid Åbo universitet har forskat bland annat i marknadsanpassning av offentliga tjänster. Han säger att det finns både goda och dåliga erfarenheter av att lägga ut kommunal service till privata bolag.
– I vissa fall har man konstaterat att det i slutändan inte varit förmånligare att köpa tjänster eftersom det tillkommit nya kostnader i stället.
Enligt Koponen är principen att kommunen själv håller i nyckelfunktionerna medan stödfunktioner kan läggas ut.
– Frågan är var man drar gränsen. Hör fastighetsskötsel till en kommuns kärnverksamhet eller är det någonting som lika bra kan köpas på privata marknaden?
Koponen påpekar att det inom tekniska sektorn länge varit vanligt att köpa tjänster, särskilt små orter är beroende av utomstående entreprenörer.
I princip anser han det vara positivt att verksamhet konkurrensutsätts.
– Kan kommunerna inte konkurrera med privata företag så betalar man ett överpris för verksamheten, vilket är ineffektiv användning av skattebetalarnas pengar.
Hur är det möjligt att ett privat företag med vinstintressen kan göra ett jobb billigare än en kommun?
– I en marknadsekonomi gör inte alla företag vinst. Vinst härrör från att man i en konkurrenssituation är bättre än någon annan. Den som vinner ett anbudsförfarande har kanske räknat sin offert helt åt skogen och ett sådant företag gör knappast någon vinst. Om det på marknaden finns flera företag som producerar samma tjänst till samma pris är det den mest effektiva som gör vinst, medan de övriga kanske gör förlust och så småningom försvinner från marknaden.
Koponen säger att det är en missuppfattning att vinstkravet alltid är en summa som läggs på det "riktiga" priset.