Nazistvägen påminner om historien
Under 1930-talet grundades flera organisationer i Finland som hade nazismen i Tyskland som förebild. Överraskande många av de centrala gestalterna i rörelserna har kopplingar till Östnyland.
SIBBO När Söderkullaområdet planerades under 1970-talet ritade planläggningsarkitekterna in nya vägar och gränder på kartan. En av dem fick heta Amiralsvägen, två andra Amiralsgränden och Amiralsbacken som en hyllning till konteramiral Hjalmar von Bonsdorff, husbonde på Söderkulla gård mellan åren 1925 och 1945.
I dag skulle ingen komma på tanken att hedra honom med vägnamn, von Bonsdorff var nämligen aktiv inom en rad nazistiska föreningar och rörelser. Bland annat var han med om att grunda Isänmaallinen Kansanpuolue 1932, ett parti med stark anknytning till det tyska Nazistpartiet. Partiets målsättning var att avskaffa parlamentarismen och skydda den finska rasen från främmande inflytande. Judehatet inom partiet var starkt.
Under 1930-talet var von Bonsdorff också medlem i Finlands Folkorganisation, en tvåspråkig nazistisk organisation och under en kort tid chefredaktör för tidningen För frihet och rätt. Tidningen gick till hårda angrepp mot judar och frimurare som de såg som representanter för storkapitalismen.
På hösten 1940 grundades Samfundet Folkgemenskap på Söderkulla gård. Föreningens syfte var att plantera de nazistiska tankarna och idealen bland folket. Målsättningen var att grunda ett nazistiskt parti. Den drygt 70-åriga Hjalmar von Bonsdorff blev föreningens första ordförande.
– Han började bli till åren, så han var något av en förgrundsgestalt, säger Martin Andersson som skrivit boken Hakkorset på vikingaseglet om nazismens kopplingar till Svenskfinland under åren 1932-48.
Illa omtyckt
Under första världskriget var von Bonsdorff amiral i den ryska armén och vid tiden för inbördeskriget hade han återvänt från krigsskådeplatserna med hederstiteln konteramiral.
I januari 1918 inträffade en händelse som aldrig blev utredd men som han berättade om nästan tjugo år senare. På väg med häst och släde mellan Heinola och S:t Michel mötte han en man som enligt von Bonsdorff uppträdde hotfullt och viftade med en yxa varpå konteramiralen drog sin revolver och sköt mannen.
Efter fredsslutet blev von Bonsdorff Ålands första landshövding men han blev snabbt illa omtyckt i öriket och ersattes efter att han till exempel försökt diktera innehållet i de åländska tidningarna.
En man värd vägar i Söderkulla?
– När man i dag ger namn till vägar och parker så brukar man diskutera namnens lämplighet, säger Kaarina Nazarenko som är ordförande i Sibbo kommuns namnkommitté.
Uppgifterna om von Bonsdorffs bakgrund är nya för henne. Att i efterskott byta ut namnen mot någonting annat skulle hon inte göra, även om det nu kommer fram att han hade nazisympatier.
En rundringning till några som varit med om att namnge gator, torg och parker i Sibbo ger liknande svar. Det skulle vara svårt att byta ut namnen eftersom många har sina adresser vid vägarna.
Himmlers brevvän
Hjalmar von Bonsdorff var inte den enda Sibbobon med starka nazistkopplingar. Den som kanske mest av alla omhuldade de nazistiska idealen och som aktivt kämpade för att nazismen skulle få fotfäste i Finland var Thorvald Oljemark från Båskis i Kyrkoby.
Oljemark hade varit med om att grunda skyddskåren i Sibbo 1918.
På 1920-talet träffade Thorvald Oljemark Heinrich Himmler i Tyskland. Himmler blev senare ökänd chef för SS (Shutzstaffel, sv. skyddskår) och därigenom bland annat ansvarig för koncentrations- och förintelselägren.
Oljemark var jordbrukare, Himmler agronom och båda hade kopplingar till de paramilitära skyddskårerna. De gemensamma intressena kanske kan förklara att männen inledde en flitig brevväxling som pågick mellan åren 1932 och 1935.
Konkursen
Samma år, 1932, blev Oljemark vd för Kustannus Oy Vasara som gav ut de nazistiska tidningarna Herää Suomi, Hakaristi och Hakkorset för vilken han också var chefredaktör.
Oljemark tog ett personligt lån på 100 000 mark (motsv. 37 000 euro i dag), uppenbarligen för att finansiera delägarskapet i Vasara. Lånet förföll till omedelbar återbetalning eftersom han inte klarade av att betala räntan och troligen på grund av detta gick Båskis gård i konkurs 1934.
Att Oljemark var en viktig figur inom de nazistiska rörelserna bevisas av myndigheternas stora intresse för Sibbosonen.
– Thorvald Oljemarks personakt på riksarkivet består av 267 sidor. Antagligen har myndigheterna hållit koll på honom, säger Andersson.
På Hjalmar von Bonsdorff finns det ingen dokumentsamling i arkiven. Hans namn dyker i stället upp i protokoll och tidningsartiklar. Troligen förhördes han aldrig av polisen. Därför finns Amiralsvägen i Söderkulla, man visste helt enkelt inte.