Handfasta projekt ersätter prov i Lagstads skola
Vad blir det om man kombinerar modersmål och huslig ekonomi? Jo, en animerad fantasyberättelse med drakar bakade av bröddeg. Under vårens sista period jobbar eleverna i Lagstads skola med projekt där olika ämnen kombineras modigt.
När den första projektperioden i Lagstads skola i Esbo centrum inleddes i april i fjol var skeptikerna många. Konceptet var nytt och oprövat, ingen visste om det går att blanda ihop olika ämnen till veckolånga helheter på ett förnuftigt sätt. Rektor Agneta Torsell drev ändå igenom ledningsgruppens förslag och lyckades motivera lärarna att tänka på ett annorlunda sätt.
– Förändring gör ont. Det är arbetskrävande och ibland svårt att lägga om hela sitt sätt att undervisa. Speciellt bland ämneslärarna var misstänksamheten stor, de är så fokuserade på sitt eget ämne och plötsligt skulle de planera projekt tillsammans med andra lärare. Men utvärderingen visade att projektperioden var en succé som vi absolut ville fortsätta med.
Det som varken Agneta Torsell eller någon av de andra lärarna visste för ett drygt år sedan var att Lagstads pilotprojekt visade sig vara precis det som nya läroplanen fokuserar på i framtidens skola, fenomenbaserad undervisning. Det går ut på att eleverna lär sig om samma fenomen i många olika ämnen under en kort men intensiv period.
– Den här perioden är full av aha-upplevelser för många elever. De ser plötsligt helheten och förstår att olika ämnen hänger ihop. När de tidigare vägrade räkna Cleopatras ålder under en historielektion för att det var matematik lär de sig nu att tillämpa kunskap från många olika lektioner.
Ser helheten
Nu när projektperioden just har startat för andra gången är lärarna mycket bättre förberedda. De har lärt sig vilka ämnen som passar att kombinera till helheter. Specialklasslärare Aje Hollsten har dragit det tyngsta planeringslasset då han gjort upp scheman för alla elever i årskurserna 7–9.
– Under vanliga kurser lär sig eleverna en sak här och där. Under projektperioden lär de sig förstå att det man gör i matematiken kan användas i slöjden, förklarar Hollsten.
I slöjdsalen har klass 7B just fått tillämpa den kunskapen. De håller på att bygga miniatyrmodeller i trä av sina egna hem. I hemläxa har de fått mäta alla väsentliga yttermått hemma, som huset höjd och längd, fönstrens storlek och var stuprännorna är placerade.
– Vi har förminskat husen i skala 1:200 och under den här veckan ska eleverna göra kompletta miniatyrer, målade i rätta färger, säger Markus Kettunen, lektor i teknisk slöjd.
Anatolij Lönnqvist sitter med en husritning framför sig. På den har han skrivit upp en mängd olika mått på husets fasad.
– Det här är en rolig kurs. Och jag märker att jag på riktigt lär mig mycket, säger Lönnqvist.
Klubba för cricketmatch
Vid hyvelbänken intill sitter Urban Back i 8D och slipar på en planka. Han har en kurs i engelska och slöjd och ska tillverka en cricketklubba till den turnering som alla fem parallellklasserna i åttan ska delta i i slutet av maj.
– Kursens tema är Wales och vi ska bland annat planera en fiktiv resa dit, på engelska, med dagsprogram och inkvartering som håller budgeten.
Klassens flickor som har textilslöjd ska sy slipsar med lagets logga, så att lagmedlemmarna är korrekt klädda för en cricketmatch. Elias Kultanen, Elias Raunemaa och Sebastian Schönberg, som har gymnastik som tillvalsämne, har fått bekanta sig med cricketreglerna och ska skriva om dem så att spelet passar för skolklasser.
– Vi ska försöka aktivera alla som är på planen, så att ingen bara står och tittar, säger Schönberg.
Katja Lähde, lärare i engelska och en av projektets ansvarspersoner, är övertygad om att kurshelheten är lyckad.
– Hela projektet går på engelska, eleverna ska skriva resplan och skaffa bakgrundsmaterial. Ibland märker de inte ens att de läser mönster, recept och ortbeskrivningar på engelska när de söker efter information på nätet. De resebeskrivningar jag redan har läst är så väl genomtänkta att jag kunde hoppa på flyget i morgon och åka i väg.
Om det råder febril aktivitet i klassrummen så är det jämförelsevis tyst i resten av skolan.
– Det är ovanligt lugnt i korridorerna under den här sista perioden. Eleverna är så inne i sina projekt att de knappt hinner ta paus under rasterna, säger Agneta Torsell när vi går mot övningsköken i huslig ekonomi.
Där pågår en kombinerad hussa- och modersmålslektion. Sid Silander, Emilia Söderström och Robin Paul i årskurs 9 bakar fantasyfigurer av bröddeg.
– Ska vi göra drakäggen röda? undrar Robin Paul och får en påse med karamellfärg av Emilia Söderström.
– Vi har skrivit en fantasysaga som går under arbetsnamnet Domedagens ö. Av den ska vi göra en 15 minuter lång animerad presentation. Vi ska klippa kostymer till figurerna i ett program på pekplatta, berättar Silander.
Gruppen är eld och lågor över den roliga uppgiften.
– Under tidigare projekt har tiden inte riktigt räckt till och det har varit stressigt. Men nu har vi kommit bra i gång och hinner säkert få sagan klar på fem dagar, säger Paul.
Motiverade hela våren
Att man i Lagstad lagt in projektperioden på våren har visat sig vara ett lyckat drag.
– Tidigare var våra nior helt slutkörda i slutet av terminen. De var trötta och hade en massa prov. Dessutom är veckorna splittrade, det är första maj och Stafettkarneval och många helgdagar mitt i veckan. Så vi beslöt att vi gör något helt annat av den här perioden. Det har visat sig att projektperioden ger igen mycket mera än det kostar i möda och besvär, säger rektor Torsell.
Specialläraren har också märkt att eleverna mår bra av att få lära sig på annat sätt än genom traditionell klassrumsundervisning.
– Det blir riktigt bra när eleverna hittar sin inre motivation och blir kreativa. Då har det skett en lyckad inlärningsprocess, säger Aje Hollsten.
Speciellt bra passar projektperioden de elever som annars tycker att det är svårt att sitta stilla i klassrummet.
– Under den här perioden rör vi på oss mycket, många kurser hålls också utomhus. Här får de elever som har praktiska kunskaper lysa, och det är roligt att se hur deras specialkunnande kommer fram.