Skolnätet bågnar i Helsingfors
De som fattar beslut om det svenska skol- och dagisnätet i Helsingfors står inför ett positivt problem: antalet elever i de svenskspråkiga enheterna växer över alla breddar. För rektorer och föreståndare är det ändå ett svettigt pussel att få alla att rymmas in. – Gör den nya skolan på Busholmen tvåspråkig, föreslår Bernt Nordman (Gröna).
Nästa år behövs det ett fyrtiotal svenskspråkiga dagisplatser till i södra Helsingfors och ett femtiotal i norra. I grundskolan är behovet det dubbla: 90 platser fler i lågstadiet i södra området och 115 i norra. Och det gäller bara ett år framåt, på tio års sikt växer behovet ännu mer.
– Det här är ganska stora siffror, om man tänker på de svenska skolornas storlek, konstaterade linjedirektör Niclas Grönholm för en församlad skara rektorer, politiker och direktionsordförande som samlats för att dryfta problematiken på tisdag kväll.
Några beslut om hur skolnätet ska justeras finns ännu inte, men meningen är att utbildningsnämndens svenska sektion ska få ett första utkast att ta ställning till i juni. Sektionens vice ordförande Bernt Nordman (Gröna) kastar in en brandfackla i debatten, men den tar inte någon riktig fyr.
– Jag tycker att vi i Helsingfors borde vara framsynta och utveckla också tvåspråkiga skolkoncept. I de nya stadsdelarna där det ännu inte finns någon skola kunde det vara en möjlighet. Jag tycker att den nya skolan på Busholmen ska vara en tvåspråkig skola.
Ser man på kurvorna för de följande tio åren blir problematiken allra mest uppenbar i norra området. Redan nu ligger elevantalet i Kottby, Månsas och Staffansby lågstadium klart högre än kapaciteten. Några planer på investeringar finns inte.
– I Kottby jobbar eleverna ibland i matsalen, och biblioteket är nästan konstant i användning som undervisningsrum. Det har alltid varit trångt, men hittills har skolan lyckats lösa utrymmesbristen på något sätt, säger direktionsordföranden Magdalena Lindberg i Kottby lågstadium.
Men redan nästa år blir det etter värre.
– Då finns det inte längre några små årskurser, i och med att ettan och tvåan från kvartersskolan i Arabia kommer till Kottby från och med trean. Snart är vi riktigt illa ute, säger Lindberg.
Enligt dagvårdschef Nina Fabricius är benägenheten att välja finsk dagvård i väntan på en svensk plats större i det norra området.
– Får man vänta för länge på den svenska platsen kanske man inte längre vill byta senare.
Om utrymmesbristen är stor på annat håll finns det överloppskvadratmetrar i nyrenoverade Norsen.
– En enhetlig grundskola för årskurserna ett till nio skulle lösa de flesta problemen. Men har vi bara någon enstaka årskurs får lärarna på lågstadiet svårt att få ihop tillräckligt med timmar. Dessutom är kapaciteten i Norsen överskattad – det är stort, men antalet rum är ändå begränsat, säger tf rektor Johannes Nygren.