Sista ordet är inte sagt om Degeröfärjan
Den nya stadsdelen på Degerö tar redan form men bron över Kronbergsfjärden dröjer. En färja skulle snabbt lösa många problem, säger förespråkarna.
Det finns inte mycket kvar av de stora vita oljecisternerna. Lastkajerna påminner om gamla försvarsanläggningar, vindpinade ruiner med färska graffitimålningar. Fastighetskontorets lantmätare vankar av och an på klipporna i sina reflexvästar och tittar misstänksamt på besökarna som trotsat tillträde förbjudet-skyltningen.
Nästan allt som påminner om den gamla oljehamnen på Degerö i Helsingfors ska bort. "På en ståtlig plats vid Kronbergsfjärdens östra strand mitt emot innerstaden planeras en ny stadsdel, Kronbergsstranden. Den erbjuder magnifika vyer ut till havs, sex kilometer strandlinje, herrgårdsparker och natur i sin mest genuina form", som det heter i stadens presentation.
Om tio år bor här 11 000 människor men de första invånarna flyttar in snart. Löftet om bron mellan Kronberget och Tjärholmen via Högholmen och Sumparn är förankrat i stadsfullmäktige. Broförbindelsen kortar resetiden till centrum avsevärt. Arkitekttävlingen är avgjord, planeringen fortsätter. Ett problem finns. Bron kostar mellan 200 och 250 miljoner euro och ingen vet var pengarna ska tas. Därmed kan ingen säga när bron är klar.
I en rapport som offentliggjordes för ett par år sedan konstaterades att en bussfärja är möjlig som alternativ till en broförbindelse. Beslutsfattarna valde bron med spårvagnslinje mellan centrum och Kronbergsstranden. Tanken på "Degeröfärjan" slopades.
Snabbt i bruk
Nu seglar ett nytt förslag i lite medvind. Diplomingenjör Johan Grotenfelt som tidigare utrett färjealternativ för medborgarrörelsen Rantaryhmä (på svenska Strandgruppen) har redan hunnit få positiv respons från stadsplaneringskontoret och stadsdirektör Jussi Pajunen.
Färjan som Grotenfelt tipsar om är inte ett alternativ till bron utan ett komplement.
– Färjan kan tas i bruk snabbt. Färjefästen finns exempelvis på Skatudden och här på Kronbergsstranden kan man utgå från den gamla kajen. Lätta terminalbyggnader behöver byggas, säger han.
Johan Grotenfelt är rådgivare för Nystads Arbetsbåtar Ab som nyligen levererat en dubbelriktad pendelfärja till Göteborg. Färjan som har plats för 300 passagerare är utformad för snabb ombord- och ilandstigning för resenärer både med och utan cykel på korta resor.
– Man kan säga att jag har en egen ko i diket men samtidigt är jag en Helsingforsbo som är intresserad av och har lite tid att fundera på utvecklingen i min hemstad.
Kapaciteten med två färjor som avgår med 15 minuters mellanrum är 1 200 personer i timmen och med fyra färjor det dubbla. Färjan har en två personers besättning. En isförstärkt färja kostar ungefär åtta miljoner euro. Enligt Johan Grotenfelt skulle två färjor med trafikarrangemang kosta högst 20 miljoner euro.
Ny omgång?
För Jarmo Nieminen (Saml) är det självklart att färjealternativet dryftas en gång till.
– Helsingfors är en havsstad. Ute i världen är färjor mycket vanliga så varför skulle det inte lyckas hos oss, säger Nieminen, fullmäktig och ordförande i nämnden för allmänna arbeten.
– Jag är öppen för alla alternativ men understryker att jag stött tanken på en färjeförbindelse från första början. Det viktigaste är ändå att den nya stadsdelen får bra kollektivtrafik. Utan den kan vi inte bygga bostäder.
På frågan var bropengarna ska hittas svarar Jarmo Nieminen:
– Staden lyfter ett lån. Men det finns annat som borde åtgärdas först.
Det är inte svårt att tänka ut ändamål i skolorna och vården.
Enligt Helsingforsregionens trafik HRT kostar Sveaborgstrafiken drygt fyra miljoner euro i året. Det gjordes drygt 1,7 miljoner resor till och från Sveaborg 2013. Färjan över Kronbergsfjärden skulle vara en del av stadens kollektivtrafik precis som Sveaborgsfärjan. Ingen extra avgift för passagerare med exempelvis HRT:s 30 dagars resekort, alltså.
– Den föreslagna färjan klarar sig med hälften av Sveaborgsfärjans motsvarande driftskostnader. Bränslet med nya ekonomiska motorer, mindre bemanning och hybriddrift möjliggör detta. Isläget vintertid är också lättare än packisen som Silja & Co lägger upp för Sveaborgsfärjan att bryta. Två Degeröfärjor kostar det samma som en Sveaborgsfärja, säger Johan Grotenfelt.
Förslag. Johan Grotenfelt har hunnit fundera på namn för Degeröfärjorna. "Skade" och "Deska" på svenska och "Kala" och "Laka" på finska. De är förkortningar av rutterna Skatudden–Degerö och Degerö–Skatudden samt Katajanokka–Laajasalo och Laajasalo–Katajanokka.