Helsingfors är sårbart när havet svämmar över
I framtiden kan över 25 000 personer drabbas vid en översvämning i Helsingfors och Esbo.
Stadsstyrelsen i Helsingfors har nyligen behandlat en plan för hur staden ska förbereda sig för översvämningar. Planen listar nio mål för hanteringen av översvämningsrisker, bland annat att människors hälsa inte ska äventyras och att viktiga trafikförbindelser inte avbryts.
Planen sammanställs eftersom Helsingfors och Esbo kustremsa, från Sökö i väst till Östersundom i öst, är ett betydande riskområde. Beräkningarna över hur många människor som drabbas varierar, men just nu befinner sig omkring 1 500–2 000 personer i farozonen. Dessutom kan omkring 1 200 personer bli omringade av vatten, bland annat på Sommaröarna.
– Den kartläggning vi gjort nu utgår från den nuvarande situationen. Den beaktar alltså inte klimatförändringen, som beräknas höja vattenytan. Skillnaderna i kalkylerna om klimatförändringens inverkan är stora, men om cirka hundra år räknar man med att över 25 000 människor drabbas, säger Kari Rantakokko, enhetschef på Nylands Närings-, trafik och miljöcentral.
Åtgärderna som nämns i planen är inte bindande, men ska tas i beaktande i städernas verksamhet.
Gudrun värst
Havsöversvämningar räcker oftast mindre ett dygn och kan i princip ske under alla årstider.
Tidigare har man huvudsakligen förberett sig på havsöversvämningar genom att bygga på områden som är tillräckligt högt ovanför vattenytan, men särskilt under andra hälften av 1900-talet har bostadsområden byggts på så låglänta områden att det finns risk för översvämning.
Enligt planen har skadorna som översvämningar orsakat under de senast 50 åren varit små.
Den hittills största översvämningen i Finland inträffade i januari 2005, då vattenytan steg 170 cm ovanför normalnivån till följd av vinterstormen Gudrun. Det var första gången någonsin som Havsforskningsinstitutet gav en översvämningsvarning till Inrikesministeriets räddningsavdelning.
Då svämmade vattnet över på Helsingfors Salutorg och förhindrade färjetrafiken till Sveaborg när bryggorna låg under vatten.
Den största osäkerhetsfaktorn när man kalkylerar framtida översvämningsrisker är klimatförändringen och dess följder. Man räknar med att extrema väderfenomen kommer att öka i framtiden, och vattenytan förutspås stiga, vilket kan öka antalet havsöversvämningar vid kusten.
FN:s klimatpanels uppskattning år 2013 var att havsytan kan höjas med 28–98 centimeter till år 2100. Meteorologiska institutet räknar med att havsytan stiger i medeltal med 33 centimeter till år 2100. Samtidigt påverkar också landhöjningen, som i Helsingfors är omkring 37 centimeter på hundra år.
Nybyggnader säkra
Man har räknat ut att under en allmänt förekommande översvämning, det vill säga en sådan som sker statistiskt sett en gång vart femte år, höjs vattenytan 1,21 meter över normalnivån i Helsingfors. Under en mycket sällsynt översvämning, en som sker en gång per 250 år, höjs vattenståndet med över två meter.
– Nybyggnaderna är inte längre ens på det riskområde som beaktar klimatförändringen, utan det är fråga om redan existerande byggnader, säger Rantakokko.
I det översvämningshotade området i Helsingfors och Esbo finns bland annat energianläggningar, kemikalielager, pumpstationer för avloppsvatten och avfallshanteringsbyggnader. Under en havsvattenöversvämning eller vid störtregn kan olika ämnen, eventuellt även skadliga sådana, lösas upp från markområden.
Dessutom avbryts nödvändiga väg- och järnvägsförbindelser och avloppsreningsverk på området kan drabbas, vilket kan ha skadliga följder för miljön. På området finns också flera hälsovårdsanstalter och daghem. I de översvämningshotade områdena i Esbo och Helsingfors finns 34 pumpstationer för avloppsvatten, som vid en havsöversvämning kan få problem.
Vid havsöversvämningar kan vattnet till exempel täcka pumpstationernas lock och då kan stationernas brunnar fyllas med vatten. Skadorna är enligt planen ändå tillfälliga. Om avloppsvatten från tätorter rinner ut i strandvatten kan det vara nödvändigt att stänga badstränderna tillfälligt.
Konkreta planer
En av de viktigaste åtgärderna är att havsnivån beaktas när man planlägger nya mål vid strandområden som i Sumparn, Fiskehamnen, Ärtholmen och Östersundom.
Planen listar femton olika enskilda områden i Helsingfors med risk för översvämning. 289 personer bor på områden som täcks av vatten vid en översvämning av den typ som sker en gång per hundra år. Tre av områdena är nya: Råholmsbanken, Havshagen och Sörnäs strandväg samt Granö, Lövö och Svedjeholmen.
I de andra finns redan, med undantag av Hjulstensvägen i Tammelund, planer för översvämningsskydd för de flesta områden där de behövs. Man har till exempel byggt jordvallar i Marudd och i höstas inleddes bygget av en jordvall längst inne i Botbyviken.
För att skydda Hjulstensparken och bostadshusen som ligger öster om den föreslås att man bygger en 180 meter lång översvämningsvall av jord i anslutning till den nuvarande leden för gång- och cykelväg. Dessutom skulle det vid vallen byggas en trumma som är utrustad med en stängningsklaff för dränering av bakgrundsområdet vid normalt vattenstånd.
I Gammelledsparken i Tammelund i Helsingfors har man redan höjt gång- och cykelleden, men leden måste höjas ytterligare så att vallen skyddar de byggnader som ligger bakom den också vid sällsynt stora översvämningar.
Esbo planerar ännu
I Esbo har åtta områden med betydande översvämningsrisk identifierats, men hittills har inga översvämningsskydd byggts.
Enligt planen borde man överväga att höja gång- och cykelleder speciellt i ändan av Sepetviken och i södra delen av Notudden. Man borde också installera konstruktioner som gör det möjligt att stänga vägtrummor för att hindra att havsvattnet strömmar igenom. Sådana finns i Otnäs i anslutning till Otnäsvägen, i Mattby i anslutning till vägtrumman som går under Mattbäcksstigen samt i Ivisnäs i anslutning till Sälviksvägen.
Planen manar också Esbo att göra upp anvisningar för översvämningar. Helsingfors gjorde upp anvisningar redan år 2009, men i Esbo saknas sådana.